När sjukfrånvaro analyseras brukar det oftast göras med hela den arbetsföra befolkningen som underlag.

Men nu har Försäkringskassan i stället valt att utgå från den del av befolkningen som faktiskt arbetar och har en årsinkomst på mer än 182 000 kronor.

Den nya analysen visar att sjukfrånvaron är klart högre än vad som tidigare har rapporteras bland de som är yngst och äldst på arbetsmarknaden, liksom de som är utrikesfödda men bott minst tio år i Sverige.

Till exempel så har personer som saknar gymnasieutbildning en sjukfrånvaro på 21,8 dagar per år, jämfört med snittet som är 12,8. För de med eftergymnasial utbildning hamnade sjukfrånvaron på 9,5 dagar.

Utrikesfödda som varit mer än tio år i Sverige har en sjukfrånvaro på 17,2 dagar – mer än dubbelt så många dagar jämfört med invånare som tillbringat färre år i landet.

Att just anställda i denna grupp har högre sjuktal menar Försäkringskassan beror på att de i hög grad arbetar i välfärdsyrken med större arbetsmiljöbelastningar.

– Den här analysen visar att det finns utsatta grupper på arbetsmarknaden som inte syns i statistiken när man jämför med hela befolkningen, men som blir tydligt när vi som nu relaterar det till de som faktiskt har ett jobb, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan i ett uttalande.

Sjukfrånvaro

Sett till hela befolkningen så var sjukfrånvaron 2018 i snitt 8,7 dagar. Räknas alla som förvärvsarbetar och har en årsinkomst på mer än 182 000 kronor så blev istället sjukfrånvaron i snitt 12,8 dagar.

Analysen omfattar 6,9 miljoner individer i åldern 16–69 år folkbokförda
i Sverige år 2018.