”Vi tänkte ärligt talat inte så mycket på risken för fusk”, säger den tidigare Folkpartiledaren Bengt Westerberg i en intervju i webbtidningen Assistanskoll om det nu uppmärksammade fusket med assistansersättning.

Bengt Westerberg har anledning att grubbla. Det var han som 1993 i rollen som socialminister drev igenom LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Frågan hade då redan beretts av den tidigare ”familje- och handikappministern” Bengt Lindqvist (S).

På den tiden fanns det nämligen fortfarande de som kallades ”socialliberaler” i Folkpartiet/Liberalerna och partiet kunde därför driva igenom sociala förbättringar tillsammans med Socialdemokraterna.

Någon risk för fusk tänkte Bengt Westerberg alltså inte på. Men det hade han inte heller någon anledning att göra. Det är nämligen inte i LSS som fusket har sin grund.

Nej, härvorna där miljonbelopp av skattepengar försnillas av hel-, halv- eller nästankriminella assistansfirmor utnyttjar i stället en annan lag för att ta pengar ur statskassan, lagen om arbetskraftsinvandring.

Lagen om arbetskraftsinvandring öppnades för kriminalitet år 2008 när Allianspartierna tillsammans med Miljöpartiet drev igenom att många kontrollfunktioner i lagen skulle tas bort och lade över beslutet om arbetskraftsinvandring på arbetsgivaren i stället för som tidigare staten.

Det är denna lag som de kriminella, eller knappt ens kriminella, nätverken nu utnyttjar för att kunna ta hit lågbetald arbetskraft som kan tjäna som brukare och/eller assistenter i LSS.

Assistansbolagen kan därefter kvittera ut miljonbelopp i assistansersättning.

Eftersom den statliga insynen begränsades genom Miljöpartiets och Alliansens lag 2008 har det varit väldigt svårt att komma åt den här typen av upplägg.

Bakbundna tillsynsmyndigheter har försökt sjösätta ett mycket tungrott maskineri där polis, försäkringskassa, socialtjänst och andra myndigheter har fått ge sig ut på jakt efter hål i de påstådda assistansuppläggen.

Enligt myndigheternas egen utvärdering är det en mycket otymplig väg. Den initiala kontrollen avskaffades genom Alliansens och Miljöpartiets lag och när myndigheterna försöker hitta alternativa vägar försvåras arbetet av sekretessregler.

Ska vi angripa fusket inom LSS ska vi alltså angripa rätt lag, lagen om arbetskraftsinvandring.

I intervjun i Assistanskoll säger Bengt Westerberg att han fruktar att den upprördhet vi nu ser över fusket ska slå tillbaka mot hela lagen LSS.

Det är en berättigad oro. Politiska angrepp har i vågor sköljt över LSS av politiker som velat sänka kostnaderna utan att vilja se att det är en rättighetslag.

Lagens syfte är att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder ska kunna leva sina liv som alla andra.

Det är en högst legitim begäran i ett civiliserat samhälle.

Däremot är det få som vill låta skattepengar gå till miljonärer i toppen av verksamheten som utnyttjar andra lagar för bedrägerier inom LSS.

– Ska vi kunna upprätthålla våra socialförsäkringar måste reglerna för arbetskraftsinvandring ändras, sade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) i SVT för någon vecka sedan angående assistansfusket.

Just så, angrip rätt lag. Och låt LSS vara.