240 företag anmälda för fusk med omställningsstöd

Det är inte bara när det gäller korttidspermitteringar som det fuskas. Även när det gäller omställningsstödet förekommer fiffel, visar Arbetets granskning.

Omställningsstöd ger företag som tappat mer än 30 procent i omsättning på grund av pandemin möjlighet att söka statligt stöd för att klara de fasta kostnaderna.

Hittills har Skatteverket betalat ut 5,7 miljarder kronor i omställningsstöd.

Myndigheten har samtidigt stoppat ansökningar till ett värde av 1,2 miljarder och krävt tillbaka ytterligare närmare 40 miljoner kronor. Orsakerna kan vara allt från administrativt slarv till rent fusk.

Henric Fagher är chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg och samordnar utredningarna om omställningsstödsbrott. Enligt honom har de fått in över 240 ärenden från Skatteverket om misstänkt fusk kopplat till det stödet. 

De flesta anmälningarna avser brott mot vinstutdelningsförbudet men det finns också ärenden där företag har uppgett felaktiga och för höga fasta kostnader. 

På Ekobrottsmyndigheten pågår just nu 78 förundersökningar, varav fem handlar om grovt brott det vill säga att summan överstiger fem prisbasbelopp, motsvarande cirka 250 000 kronor.

– Vi har ännu inte lämnat något ärende vidare till åtal. Men det är några som snart är färdigutredda. Så jag räknar med att de första åtalen kommer inom ett par månader, säger Henric Fagher.

Han berättar att Skatteverket har ett omfattande kontrollsystem när en ansökan kommer in. Om det förekommer felaktigheter avslås ansökan. Det innebär att många fuskförsök motas redan där.

– För att det ska betraktas som ett brott måste det finnas fara för att pengar betalas ut felaktigt. Om en ansökan stoppas i rutinkontrollen så är det inget brott, även om den innehåller direkta felaktigheter, förklarar Henric Fagher.

Bland annat kontrolleras att företaget varit aktivt vid en kontrollmånad innan pandemin slog till.

Det ska alltså inte gå att starta ett företag och direkt söka stöd. Då handlar det om ekonomiska problem som hade kunnat förutses.

Henric Fahger tror att det gör att den grova organiserade brottsligheten inte kommer in i stödsystemen.

– I deras fall handlar det ofta om att de tar över eller köper företag utan verksamhet. Det gör att de inte kan få stöd, eftersom de inte varit registrerade som arbetsgivare tillräckligt länge.