Undersökning: Majoritet av svenskar vill höja avgiften till pensionen
Pensionerna blir för låga, och att höja pensionsåldern räcker inte för att lösa problemet. Pensionsavgifterna måste höjas, anser en majoritet av svenska folket i en ny undersökning från fackförbundet Forena.
Åtta av tio svenskar anser att det allmänna pensionssystemet ger pensionär en ”ganska låg” eller rentav ”mycket låg” ekonomisk standard.
Det visar en enkät som undersökningsföretaget Novus har gjort på uppdrag av fackförbundet Forena.
Fyra av tio svarande säger att de känner stor oro för hur pensionen ska räcka till.
– Undersökningen bekräftar vad vi sett i tidigare studier: Förtroendet för pensionssystemet brister, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef vid Forena.
Till skillnad från tidigare opinionsundersökningar har Forena också frågat allmänheten om hur pensionssystemet ska stärkas.
Politikernas svar på den frågan har hittills varit att folk måste arbeta högre upp i åldrarna i takt med att livslängden ökar.
Men att lita till höjd pensionsålder är en lösning som bara var tionde svensk stöder, enligt undersökningen.
Betydligt fler, 32 procent, föredrar att pensionsavgifterna höjs (i dag betalas avgifter på 17,21 procent av lönen in till den allmänna pensionen).
Lite fler, 35 procent, väljer svarsalternativet där pensionerna stärks genom en kombination av höjda avgifter och högre pensionsålder.
Sammanlagt anser därmed två av tre svarande (67 procent) att höjda pensionsavgifter krävs för att finansiera pensionssystemet, antingen som en åtgärd eller i kombination med att vi jobbar längre.
– Det finns en skepsis mot höjd pensionsålder, framför allt i LO-grupperna, som har fysiskt tunga jobb och har svårt att jobba högt upp i åldrarna, säger Håkan Svärdman.
I år räknas pensionerna upp med omkring en halv procent, samtidigt som pensionärerna får skattelättnader.
Från och med september 2021 införs dessutom ett så kallat inkomstpensionstillägg för dem som har inkomstgrundad pension mellan 9 000 och 17 000 kronor i månaden.
Tillägget, som främst är avsett för dem som har jobbat i många år med låg lön, ger som mest 600 kronor i månaden före skatt.
– Men det är en åtgärd som ligger utanför pensionssystemet, påpekar Håkan Svärdman. Allmänheten efterlyser en reformering av själva systemet.
Sedan pensionssystemet infördes på 1990-talet har pensionerna sjunkit år för år.
Forenas årliga pensionsrapporter visar att de som går i pension i dag får 47 procent av slutlönen i allmän pension, mot 61 procent av slutlönen för tidigare generationer (jämförelsen avser årskullarna som föddes 1952 respektive 1938).
– För en genomsnittlig löntagare med 32 000 kronor i månadslön betyder det att pensionen har fallit med 4 500 kronor före skatt, säger Håkan Svärdman.
