Skyddsombud hotas, trakasseras och hindras att utföra sina uppdrag på många arbetsplatser runt om i landet. Kanske är det också en förklaring till varför färre väljer att ta sig an uppdraget.

Inom GS har antalet skyddsombud nästan halverats sedan 2012.

– Det har blivit tuffare arbetsförhållanden för skyddsombud. Arbetsgivarna tycker inte att uppdraget ska ta tid. De har ingen förståelse för det löpande arbetet utan tycker att skyddsombud ska vara med på skyddsrond, sedan är det klart, säger Patrik Karlsson, ombudsman på GS med ansvar för arbetsmiljöfrågor.

I maj 2016 publicerade LO en stor rapport med enkätsvar från närmare 8 000 skyddsombud.

Den visade att 6 procent hade hotats eller utsatts för våld. 12 procent hade trakasserats och 32 procent svarade att de hade hindrats i sitt uppdrag.

Hur det ser ut i dag har många förbund svårt att svara på. Endast Kommunal och Handels har sedan dess kartlagt arbetsmiljön för sina skyddsombud.

Inom Kommunal, som sedan 2012 tappat nästan 6 000 skyddsombud, uppger mer än vart femte skyddsombud att de sällan eller aldrig medverkar i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

En stor andel av skyddsombuden vittnar också om en pressad arbetssituation på många arbetsplatser, både fysiskt och psykiskt.

– Risken för allvarliga skador och arbetsrelaterad ohälsa ökar om ingen driver på för ett systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Hampus Andersson, utredare på Kommunal.

Flera förbund som Arbetet pratar med tror att det finns ett stort mörkertal för hot och trakasserier mot skyddsombud. Det stärks av vittnesmål från skyddsombud som vi får kontakt med i sociala medier eller via mejl.

Torbjörn Jonsson, arbetsmiljöansvarig på Fastighets, säger att den psykosociala arbetsmiljön för skyddsombud har försämrats.

– Det är främst arbetsgivare som ifrågasätter uppdraget men i och med att anslutningsgraden till facket har minskat så har också skyddsombuden fått ett minskat mandat från de anställda.

Hos Transport anser en av fyra skyddsombud att de är hindrade i sina uppdrag, berättar Martin Miljeteig som är central arbetsmiljöombudsman.

– Jag har haft hand om de här frågorna sedan 2003 och generellt kan man säga att arbetsgivarens vilja att samarbeta har minskat kraftigt under dessa år. Min uppfattning är att det har blivit vanligare med indirekta eller direkta hot.

Martin Miljeteig uppger att flera skyddsombud inom förbundet har varslats om uppsägning på grund av att de har ställt krav på arbetsgivarna.

– Många skyddsombud väljer också att sluta för att de inte orkar längre. Arbetsgivare gör motstånd och förlöjligar eller förminskar skyddsombud inför anställda.

Men det är inte bara arbetsgivare som sätter sig på tvären.

– Ibland tvingas man säga ifrån till sina kollegor och det uppskattas inte alltid. Många gånger förstår inte medlemmar varför skyddsombuden agerar, till exempel om de stoppar en kollega som jobbar mycket övertid, säger Lena Persson, central ombudsman på Livs. 

Niklas Enström, arbetsmiljöansvarig på Elektrikerna, säger att motståndet kommer från båda håll.

– Dels från företaget som hellre tjänar pengar på att du arbetar på ’riktigt’ i stället för att jobba som skyddsombud, dels från kollegor som kanske tycker att det här med säkerhet inte är så viktigt.

Hos IF Metall, som tappat tusentals skyddsombud de senaste åren, ska man utvärdera hur den rådande pandemin har påverkat arbetsmiljön.

– Det vi med säkerhet kan säga är att den inte har gjort våra skyddsombuds uppdrag lättare. Självklart blir det svårare att upprätthålla en god arbetsmiljö för våra medlemmar om det finns färre skyddsombud, säger Peter Frövén, arbetsmiljöansvarig. 

I år planerar LO att genomföra en ny enkätundersökning bland alla skyddsombud som en uppföljning på rapporten som kom ut 2016.