Bengt som har jobbat vid sin maskin i 17 år sitter i grunden säkrare än Klara som började i höstas om verksamheten går knackigt.

Men det finns redan i dag undantag som kan rubba Bengts trygghet.

Om las-överenskommelsen blir verklighet får han än mer anledning att grubbla över vad företagets smårisiga ekonomi kan betyda för hans del.

– Det kommer vara så att människor som räknat med att kunna vara kvar i kraft av längre anställningstid blir drabbade av att de inte kan det. Det kommer vara mycket mer fokus på produktivitet och kompetens, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet om las-paketet. 

Hon konstaterar att kraven på arbetstagarna kommer att öka om det blir verklighet. Anställda behöver kunna konkurrera mer om att få vara kvar när antalet tjänster minskar.

Men Carin Ulander-Wänman betonar att nya utbildningsmöjligheter i överenskommelsen också ökar möjligheterna till kompetensutveckling. 

Redan i dag har kompetensen betydelse när företag ska göra sig av med personal.

Om Klara har nödvändiga kunskaper som de gamla rävarna inte är i närheten av kan hon få behålla jobbet vid nedskärningar trots sitt färska kontrakt.

De som blir kvar måste kunna klara de återstående arbetsuppgifterna. 

Sådana bedömningar kan facket i dag överpröva, men i företag med max tio anställda har arbetsgivaren också utrymme för ensidiga bedömningar.

Chefen kan själv slå fast att två personer har särskild betydelse för verksamheten och freda dem helt från den turordning som bygger på anställningstid. 

Den nya las-överenskommelsen ökar företagens rätt att göra undantag som de själva styr över. I ett första steg via de lagändringar som föreslagits. 

Men de kraftigaste ändringarna finns i avtalet som Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal enats om under förutsättning att de får gehör för sina krav på staten. 

Makten över uppsägningar ökar därmed mer för den arbetsgivare som är bunden av kollektivavtal än för den som saknar avtal. 

Mats Glavå, docent i arbetsrätt, är inne på att att parterna har skapat skillnaden för att göra kollektivavtal attraktivt för företag.

– Jag tror att parterna har insett att om las stämmer exakt med kollektivavtalet finns det ingen anledning att teckna avtal, säger han. 

Han gissar att ändringarna som föreslås i lagen är en besvikelse för Centerpartiet som drivit på för mer flexibilitet och som värnar även företag utan avtal. 

Så vad är det då som ska gälla enligt överenskommelsen? Jo: 

I den nya lagen: Chefens rätt att undanta två personer i småföretag ändras till en rätt att undanta tre personer, oavsett företagets storlek. Om Bengts och Klaras arbetsgivare har ett 50-tal anställda får chefen inte undanta någon i dagsläget, men enligt de föreslagna lagreglerna ska företaget kunna freda tre personer. 

I parternas avtal: Om företaget har en fabrik med kontor i Skövde och en i Skara kan tre tjänstemän och tre arbetare undantas på varje ort (tre per avtalsområde och driftsenhet). Ännu kraftigare undantag möjliggörs av ett alternativt beräkningssätt som blir gynnsamt vid större nedskärningar. Arbetsgivare ska kunna välja att undanta 15 procent av dem som slutligen mister anställningen, men max 10 procent av de anställda. 

– 15 procent är jättemycket och det skulle ha gjort otroligt ont för många förbund, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Detta är att av skälen till att LO inte skrivit på överenskommelsen.

En skillnad mot de lagstiftade undantagen är dock att avtalets regel är en så kallad stupstocksregel som tar vid först efter misslyckade förhandlingar. Chefen får alltså inte börja i avtalets undantag, utan måste först försöka förhandla fram en lösning ihop med facket. 

– Det blir betydligt större undantag men poängen är trots allt att man ska försöka komma överens i ett turordningsavtal, säger Birgitta Nyström, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet. 

Redan i dag görs i många branscher ofta så kallade avtalsturlistor där den strikta turordningen utifrån anställningsår faktiskt förhandlas bort.

Mats Glavå säger att företag exempelvis går med på att säga upp färre personer om vissa fredas.  

I den del av las-överenskommelsen som är avsedd att bli kollektivavtal förtydligas krav på att förhandla om sådana listor om någon part vill det. 

– Huvudingången är att vi även fortsättningsvis träffar avtalsturlistor och då kommer aldrig undantaget bli aktuellt, säger Martin Wästfelt, som företrätt PTK i förhandlingarna med Svenskt Näringsliv och LO. 

Men om förhandlingarna misslyckas sitter arbetsgivarna onekligen i en mer fördelaktig position än tidigare, då de kan falla tillbaka på den utbyggda rätten att ensidigt undanta personer.

Martin Wästfelt medger att det kan ge arbetsgivare ”lite mer muskler” i förhandlingarna om avtalsturlistor, medan fackets utgångsläge försvagas. 

– Sedan är allt relativt. Jag skulle säga att man fortfarande har en ganska bra förhandlingssituation, för arbetsgivarens intresse av att komma överens kommer alltjämt vara starkt. 

Läs alla delar i #Laspusslet