Du är en ung man som nyligen gått ut gymnasiet och hunnit jobba något år men behöver nu söka dig vidare. Du bläddrar genom annonserna på Platsbanken och hittar ett jobb som du är sugen på. Du slänger iväg en ansökan och väntar hoppfullt på att det ska plinga till i mejlboxen.

Får du svar? Det beror betydligt mer på ditt namn än din tidigare jobberfarenhet, visar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Rapportförfattarna har under 2018 skickat ut 10 000 fiktiva ansökningar till 3 300 jobbannonser på Platsbanken.

De sökande var alla unga män med medelklassbakgrund som gått ut gymnasiet. De enda skillnaderna var namnet och arbetslivserfarenheten.

Ansökningarna varierade mellan svensk- och arabiskklingande namn. De varierade också mellan att personen varit arbetslös, haft ett traditionellt arbete, eller haft ett så kallat gig-jobb det senaste året.

För gruppen med svenskklingande namn förbättrades chanserna att få ett svar något om personen haft ett gig-jobb, men inte lika mycket som om han haft ett traditionellt jobb.

De med ett traditionellt jobb fick svar i 21 procent av fallen, och de med gig-jobb i 19 procent, medan de arbetslösa bara fick svar i 17 procent av fallen.

– Om något tyder väl det på att arbetsgivare tycker att ett gig-jobb signalerar något positivt om den arbetssökande men inte lika positivt som att vara anställd i traditionellt jobb, säger Adrian Adermon, en av forskarna bakom studien.

Ett av syftena med studien var att undersöka om erfarenhet från gig-jobb hjälper personer med utländsk bakgrund att ta sig in på arbetsmarknaden, något som ofta lyfts i debatten.

Det gör det inte, visar studien.

Huruvida personer med arabiskklingande namn haft ett gig-jobb eller ett traditionellt jobb gjorde ingen skillnad för om arbetsgivaren svarade på ansökan eller ej.

Än mer överraskande var att det inte spelade någon roll om personerna haft något jobb alls.

Alla grupper med arabiskklingande namn fick svar på 10 procent av ansökningarna – oavsett tidigare arbetslivserfarenhet.

– Det är inte är särskilt överraskande att personer med arabiskklingande namn är diskriminerade på arbetsmarknaden. Däremot att det inte spelar nån roll alls om de varit arbetslösa eller har yrkeserfarenhet, säger Adrian Adermon.

Så skiljde sig svaren på jobbansökningarna

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Vad resultatet beror på är oklart, men enligt Adrian Adermon kan man hitta förklaringar i en stor fransk studie där det visat sig att arbetsgivare som känner till att det finns diskriminering på arbetsmarknaden inte ”straffar” arbetstagaren lika hårt för arbetslöshet om den tillhör en minoritet.

Arbetsgivare ser det helt enkelt som mer rimligt att personen har varit arbetslös tidigare om personen tillhör en minoritet.

– De kan tolka arbetslösheten som en effekt av diskriminering snarare än som en signal om den här personens förmågor. Men det är bara en teori.

Att etnisk diskriminering vid jobbansökningar existerar i Sverige är redan väldokumenterat i ett flertal studier, enligt Adrian Adermon.

Vid allt annat lika svarar arbetsgivare betydligt oftare på ansökningar från de med svenskklingande namn än andra. Samma trend visade sig alltså tydligt i den här studien.

– Det är nedslående men inte överraskande, säger Adrian Adermon.

Så gjordes studien

Rapportförfattarna har gjort en så kallad korrespondensstudie där 10 000 fiktiva ansökningar skickades till 3 300 jobbannonser från Arbetsförmedlingens sida Platsbanken.

Studien genomfördes 2018.

De fiktiva jobbsökarna var alla unga män som antingen varit arbetssökande, haft ett gigjobb eller ett traditionellt jobb under det senaste året. Namnen på ansökningarna varierades mellan svensk- eller arabiskklingande.