Myra Åhbeck Öhrman: ”Fuck Lena Hallengren”

Sabinas lillebror Anton dog av en överdos av heroin, 41 år gammal. När jag träffar henne har hon med sig en ihopvikt sida av ett linjerat anteckningsblock. Bland stödorden för allt hon vill berätta har hon klottrat ner “Fuck Lena Hallengren”.

Sverige har, enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå som släpptes förra månaden, procentuellt sett Europas högsta antal dödsfall på grund av narkotika.

Antons familj har riktat hård kritik bland annat mot hur ansvaret för missbrukare läggs på socialtjänsten istället för den sjukvård som bör ha bättre verktyg för att hantera beroendesjukdomar. 

I många år har det larmats att människor faller mellan stolarna när de bollas mellan missbruksvård och psykiatri.

Hur vårdens krav på att patienter ska vara fria från droger innan de erbjuds hjälp skapar ett moment 22 för några av samhällets mest utsatta.

Frågan verkar vara oerhört kontroversiell på den politiska arenan. Så pass att lagstiftare tydligen känner sig tvingade att ta avstånd från både forskare och sina egna myndigheter. 

Även om Lena Hallengren inte vill lyssna på forskare eller myndigheter har hon som folkvald politiker ett ansvar att agera på ett sätt som skyddar de mest utsatta

Folkhälsomyndigheten publicerade i våras sin beställda utredning av åtgärdsförslag för drogproblematiken i Sverige. Den innehöll bland annat en vädjan om att utvärdera narkotikastrafflagen.

Vi bötfäller inte personer som dricker för mycket eller självmedicinerar sin psykiska ohälsa med alkohol.

Argumentet för att vi borde hantera missbruk av andra droger på samma sätt är att sjuka människor inte blir mindre sjuka av höga bötessummor, fängelsevistelser eller prickar i belastningsregistret.

Hallengren välkomnade en utvärdering, men satte ner foten mot att utreda effekterna av en möjlig avkriminalisering av narkotika för eget bruk. “Jag ändrar inte uppfattning för att Folkhälsomyndigheten kommer med det här förslaget”, sa hon till SVT.

I maj – samtidigt som regeringen manade allmänheten till att lyssna på Folkhälsomyndighetens expertis gällande coronaviruset – kändes uttalandet klumpigt och tidpunkten synnerligen illa vald.

Stick i stäv med beroendeforskning som visar att straff inte har någon effekt på missbruk, oroar sig regeringen för att en mer tillåtande lagstiftning ska skicka fel signaler till unga. 

Det är som att vi i Sverige fått hybris när det gäller hanteringen av rusmedel. Vi har glömt den tillåtande experimentvilja som gav oss Systembolaget och de lärdomar vi drog av motboksåren.

Till exempel att de flesta som orsakade problem för sig själva eller samhället faktiskt saknade motbok. 

Medan vi vilar på lagrarna av alkoholmonopolet, springer andra länders forskning och lagstiftning förbi.

Förra veckan, i skuggan av USA:s presidentval, röstade invånarna i delstaten Oregon igenom att avkriminalisera alla droger för personligt bruk. Avkriminaliseringen innebär att innehav av en liten mängd av valfri substans inte längre klassas som ett brott. 

I stället får du välja mellan att betala böter eller genomgå en hälsokontroll på ett offentligt missbrukscenter, där du sedan erbjuds stöd om du vill förändra dina vanor.

Samtidigt röstade Montana, Arizona och New Jersey för att legalisera cannabis i rekreationssyfte, Mississippi i medicinskt syfte, och South Dakota blev den första staten någonsin att godkänna båda på en gång. 

Oregon legaliserade dessutom psilocybin (kanske mer känt som “magic mushrooms”) som metod för medicinsk behandling. Just nu rekryterar Karolinska Institutet testpatienter till den första kliniska prövningen i Sverige med psilocybin-assisterad psykoterapi mot depression, godkänd av läkemedelsverket. 

Det verkar uppenbart att något håller på att förändras i forskarvärldens och allmänhetens syn på såväl rekreationsbruk av droger som hur vi bäst hjälper de personer som missbrukar dem. 

Frågan är hur lång tid det kommer att ta innan lagstiftarna kommer ikapp och hur många fler människors förtroende de hinner förlora innan dess.  

Hur vårdens krav på att patienter ska vara fria från droger innan de erbjuds hjälp skapar ett moment 22 för några av samhällets mest utsatta

Även om Lena Hallengren inte vill lyssna på forskare eller myndigheter har hon som folkvald politiker ett ansvar att agera på ett sätt som skyddar de mest utsatta.

Runt niohundra människor dör varje år i Sverige till följd av drogmissbruk och socialministern är ytterst ansvarig för hur frågan ska hanteras. 

När Anton hittades död tog det ett år innan familjen fick beskedet. De hade blivit vana vid att han försvann ned i missbruket långa perioder efter att han inte längre kunde bo kvar hemma hos sin mamma. 

Förra året var första gången Anton inte kom hem till jul. 

Jag hör Sabina beskriva sin lillebror, och tänker på min egen. Hur långt det skulle behöva gå innan jag tvingade mig själv att klippa bort honom ur mitt liv. 

Det duger inte längre att prata om signalpolitik.