Allt fler sjukskrivna tvingas söka hjälp hos socialtjänsten

ARBETET GRANSKAR. Annika Bäckström och hennes 13-åriga dotter bor i en enplansvilla i Piteå som de enligt socialtjänsten borde sälja.

Hon har jobbat som försäljare på Lindex i över tjugo år. För sju år sedan kraschade hon. Gick in i väggen flera gånger. Depressioner. Värk. Sjukskrivning.  

Hon har först blivit beviljad och sedan nekad sjukpenning. Fått a-kassa, aktivitetsstöd. Blivit utförsäkrad. Enligt såväl Arbetsförmedlingen som läkare saknar hon arbetsförmåga.

Hon har överklagat Försäkringskassans beslut och vunnit i förvaltningsrätten. Blivit nekad igen. För ett år sedan var alla möjligheter till pengar uttömda.  

– Jag insåg att jag måste ta nästa steg, även om jag inte är rätt person för försörjningsstöd. Alla sade att det är lätt att få. Nu vet jag att det inte är så.  

Annika Bäckström är en av drygt 18 000 personer i Sverige som sökte ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades socialbidrag, av sin kommun under augusti i år – trots att de samtidigt var sjukskrivna av läkare.

De flesta av dem, omkring 16 500 personer, fick trots sin sjukskrivning ingen ersättning alls av Försäkringskassan. För de övriga räckte ersättningen antingen inte till för att klara sig, eller så väntade de fortfarande på ersättning.

Totalt var 13 procent av alla som gick till socialtjänsten och sökte hjälp under augusti samtidigt sjukskrivna, visar Arbetets granskning av statistik från Socialstyrelsen.

Det handlar dels om utförsäkrade, alltså personer som nekats sjukpenning trots läkarintyg eftersom Försäkringskassan bedömt att personen har arbetsförmåga. Dels om nya på arbetsmarknaden som aldrig kvalificerat sig för sjukförsäkringen.  

De sjukskrivna som inte får ersättning från Försäkringskassan och i stället söker hjälp hos socialen har blivit många fler de senaste åren.

Mellan 2010 och 2019 har gruppen vuxit med 42 procent.  

– Jag blev helt chockad, säger statsvetaren Niklas Altermark om när han först såg statistiken under arbetet med boken Avslagsmaskinen, om det svenska sjukförsäkringssystemet. Boken släpptes i dagarna. 

Han betonar att ekonomiskt bistånd är det system Sverige har för att folk inte ska svälta ihjäl och ha tak över huvudet. 

– Det här säger någonting om vidden av den fattigdom som har följt av att socialsystemet inte täcker alla, fortsätter han. 

Förutsättningarna för att få ekonomiskt bistånd är helt annorlunda än för den som beviljas sjukpenning. För att kvalificera dig hos socialtjänsten måste du ha gjort allt du kan för att försörja dig på annat sätt.

Du måste ofta sälja tillgångar som bil och boende, och göra dig av med alla besparingar innan kommunen rycker in som sista utväg.

Du måste också söka arbete aktivt och skriva in dig på Arbetsförmedlingen.  

Niklas Altermark har för sin forskning intervjuat ett stort antal personer som nekats sjukpenning och sjukersättning. Genomgående beskriver de som söker ekonomiskt bistånd att processen gör dem sjukare.  

– Ekonomiskt bistånd är utformat för att aktivera människor. Det går ut på att man ställer väldigt många krav för att man ska få pengar. Det rimmar inte speciellt bra med att vara långvarigt sjuk. De här personerna upplever att de blir sjukare och processen som förnedrande.   

Annika Bäckström känner igen det. Hon blev beviljad försörjningsstöd när hon sökte det i början av året.   

– För en sådan som mig, som har huvudet under armen och vissa dagar inte får ihop A med B är det ett helt företag att fylla i ansökan och få med rätt papper. Hjärnan funkar inte. Jag känner mig som en unge som tigger pengar och väntar på smäll på fingrarna för att jag inte skött mig.   

Varje månad behöver hon redovisa vad som hänt på bankkontot. Som när staten i somras klev in och på grund av pandemin gav en tillfällig höjning för barnfamiljer med bostadsbidrag.

För Annika Bäckström innebar det 625 kronor extra i månaden fram till årsskiftet.

– Jag tänkte direkt att jag måste lägga undan de pengarna, för kommunen kommer dra av dem. Vilket också var vad som hände. Kommunen tar alltså tillbaka det som staten ger oss som går på försörjningsstöd.    

Eller som när hon stod i mataffären med några dagar kvar till barnbidrag, och upptäckte att hon inte hade råd med maten som låg där i varukorgen.

En vän nödswishade då femhundra kronor. En summa som Annika Bäckström betalade tillbaka när barnbidraget kom.

Den femhundringen drogs sedan av vid nästa utbetalning från socialen som kollar den sökandes kontoutdrag. 

Hon är i alla fall inte ensam. Utöver tonårsdottern som bor hemma har hon två utflugna barn och en 72-årig mamma som fortfarande jobbar. Alla hjälper till ekonomiskt.

Här tystnar Annika Bäckström för första gången.   

– Det är en otroligt tudelad känsla. Inget känns riktigt rätt att handla för de pengarna. Det blir en psykisk press för mina stora barn. Inför mamma känner jag mig som Annika, åtta år, som ber om en peng. Och min dotter som bor hemma säger ofta ”mamma, jag behöver ingenting, det är lugnt”.    

Samtidigt som antalet sjuka som får försörjningsstöd ökat kraftigt har avslagen hos Försäkringskassan skjutit i höjden.

Sedan 2015 har antalet avslag på den första ansökan om sjukpenning fyrfaldigats hos myndigheten.    

Det har alltså blivit svårare att få sjukpenning, trots att den bortre gränsen i sjukförsäkringen, den så kallade stupstocken, togs bort 2016.

2017 betalade kommuner 3 miljarder till sjukskrivna i ekonomiskt bistånd

I stället införde regeringen ett mål om ett sjukpenningtal på nio dagar per år och gav Försäkringskassan uppdraget att fokusera mer på rättssäkerhet.  

I praktiken ledde det till hårdare bedömningar utan att några lagar ändrades på området. Försäkringskassan menar att de följer lagen bättre i dag. Kritiker anser dock att myndigheten har blivit allt för hård. I dag är siffermålet borttaget, men Försäkringskassans bedömningar av arbetsförmåga är fortsatt tuffare än de var tidigare. 

Till kritikerna hör Vänsterpartiet. Nooshi Dadgostar är nyvald partiledare och ledamot i riksdagens socialförsäkringsutskott.

Hon reagerar starkt på statistiken över sjukskrivna på försörjningsstöd. 

– Sjukförsäkringen är verkligen trasig i Sverige och det här är en effekt av det. Jag är väldigt förvånad att vi fick en höstbudget på 105 miljarder kronor utan ett enda ord om förbättringar i sjukförsäkringen. Det finns färdigutredda förslag som bara är att lägga på riksdagens bord. Det måste regeringen göra nu.

Förslagen Nooshi Dadgostar pratar om finns i en offentlig utredning som socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) tog emot i våras. Men ännu har inga lagförslag presenterats för riksdagen.

– Vi ser de här bristerna. Det går inte att förneka de här bristerna. De finns där, säger Ardalan Shekarabi.

När kommer det lagförslag?
– Så fort det finns politiska förutsättningar för att genomföra dem. Dels handlar det om att det ska beredas i regeringskansliet. Dels handlar det om att det ska nås en överenskommelse med samarbetspartierna i en budget. Vår målsättning är att detta ska hanteras nästa år, säger socialförsäkringsministern.

Läs en längre intervju med Ardalan Shekarabi här.

En som upplevt Försäkringskassans strikta regler från vårdens håll är Magnus Isacsson, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin och till vardags allmänläkare på Tensta vårdcentral i västra Stockholm.

Han beskriver krav på långa och tidskrävande sjukintyg som är svåra att förutse om de kommer att gå igenom eller inte.    

– Det är ett enormt problem eftersom det slukar så mycket tid och motivation. Men det allra värsta är ju patienterna som hamnar i kläm, säger han.

Han får ofta krav från Försäkringskassan om att förtydliga exakt vilka saker en person kan och inte kan göra på sitt jobb. Det brukar vara en omöjlig uppgift då han inte har insyn i arbetsplatsen.  

– Det vanligaste är ju sjukskrivningar för psykisk sjukdom, depressioner och utbrändhet. Att säga exakt vad en deprimerad person kan och inte kan göra är helt omöjligt.    

När Annika Bäckström ansökte om försörjningsstöd för september blev det nej.

I och med att hon överklagat Försäkringskassans avslag och väntar på dom från förvaltningsrätten hade alla trott att det skulle vara löst efter sommaren.

Eftersom domen fortfarande inte kommit ansåg i stället socialtjänsten att hon skulle sälja huset.  

– Det är vårt hem, vår trygghet och i dag det enda jag kan påverka. Jag skulle inte heller få ett hyreskontrakt någonstans. Ingen hyresvärd vill ha en sådan som mig. Som inte har ekonomi över huvud taget.   

I dag har hon och tonårsdottern barn-, bostads- och underhållsbidrag. Det ger dem 7 150 kronor i månaden att leva på. Hon har skänkt huset till sin mamma och hyr det av henne.

Många av de andra som befinner sig i liknande situation som Annika Bäckström vittnar också om hur de får vända sig till släkt, vänner eller sociala medier för att be om pengar.  

– Jag förstår att folk tar till inte helt rumsrena lösningar för att försörja sig. Att man använder det man har, att sälja sig själv på olika sätt. Jag fattar den desperationen, att det i alla fall är ett sätt att få in pengar som jag kan göra vad jag vill med, säger hon.