Rusning efter spansk minimiinkomst
Den spanska regeringen har sjösatt en reform som ger de allra fattigaste en så kallad garanterad minimiinkomst. Men nu har en miljon ansökningar kommit in och staten har svårt att hinna med att hantera alla ärenden.
– På bara några månader fick vi in lika många ansökningar som vi får in pensionsansökningar på ett helt år, säger socialförsäkringsminister José Luis Escrivá, rapporterar Financial Times.
Myndigheterna har fått in nästan en miljon – 975 000 – ansökningar om att få ut en garanterad minimiinkomst.
Hälften av ansökningarna har behandlats men trycket har varit högt och i flera ansökningar saknar fullständig dokumentation, vilket gör att utbetalningarna försenats.
Den garanterade minimiinkomsten infördes i juni efter en het politisk strid.
Reformen är till för att höja inkomsten för de 2,3 miljoner fattigaste i landet. Det är socialdemokraterna och vänsterpartiet Podemos som en längre tid velat införa reformen som till slut fick stöd av det stora borgliga oppositionspartiet Partido Popular.
Vårens coronautbrott var en bidragande orsak till att reformen genomfördes men regeringen uppger att minimiinkomsten ska finnas kvar även efter pandemin.
I Spanien kan hushåll med en inkomst mellan motsvarande 5 000 kronor och 11 000 vara berättigade till stöd. Gränsen är flytande eftersom myndigheternas tar hänsyn till flera faktorer, som exempelvis antalet barn i hushållet.
I EU finns flera förslag om att EU-länderna ska införa förslag för att höja de lägsta inkomsterna.
Mest omdiskuterat i Sverige är förslaget om att införa en lagstadgad minimilön i unionen.
Svenska fack, arbetsgivare och regeringen motarbetar detta eftersom de är oroliga för att en sådan skulle förstöra den modell vi har för lönebildning. Den går ut på att parterna gör upp utan inblandning av staten. Det förutsätter dock att fack och arbetsgivare är välorganiserade.
I länder med svaga fack- och arbetsgivarföreningar så är det svårt att nå hålla uppe de lägsta lönerna.
Vid sidan av diskussionen om minimilöner har det sedan finanskrisen 2008 diskuterats förslag om att införa en garanterad minimiinkomst.
Tanken är att den ska gälla de personer som tangerar fattigdomsgränsen som ofta brukar anges vara 60 procent av medianinkomsten i ett land.
Förra årets siffror visar att drygt 110 miljoner av EU:s nästan 500 miljoner invånare riskerar fattigdom eller social utestängning.
I Italien infördes ett program för minimiinkomst 2018.
Spanien
Coronautbrottet har lett till att den spanska ekonomin spås krympa med 11,2 procent i år och nå en arbetslöshet på 17 procent.
I början av 2000-talet växte landets ekonomi kraftigt och 2007 var arbetslösheten i Spanien 7,6 procent. Efter finanskrisen 2008 steg arbetslösheten snabbt, till drygt 26 procent 2014.
Källor: Eurostat, EU, Utrikespolitiska institutet.