Inget land i sikte – 400 000 fast på haven
Antalet sjömän som inte får stiga i land på grund av pandemin ökar i takt med att deras kontrakt löper ut. 400 000 är nu fångade till havs.
Hundratusentals sjömän väntar på att få gå i land. Bilden är från ett tidigare tillfälle.
När pandemin slog till stängde världen gränserna.
För den internationella sjöfrakten – världshandelns blodomlopp – innebar det att schemalagda besättningsbyten inte kunde genomföras.
Inom kort fann sig hundratusentals av de sjömän som håller sektorn flytande fångade till havs.
I juli uppskattade FN:s sjöfartsorganisation IMO att 300 000 sjömän var fast ombord på sina fartyg. Den siffran gäller de vars kontrakt hade löpt ut men som inte kunnat gå i land.
Och antalet har fortsatt stiga sedan dess, enligt det globala facket Internationella transportarbetarefederationen (ITF).
– Nästan 400 000 sjömän har nu överskridit sin tjänstgöringsperiod. Deras situation blir allt tuffare, sade generalsekreteraren Stephen Cotton när FN nyligen anordnade en konferens om frågan.
Förklaringen till ökningen är att fler kontrakt har hunnit löpa ut samtidigt som länder fortfarande inte hittat lösningar för besättningsbytena.
Sjömän mönstrar ofta på för många månader i sträck – ITF:s globala avtal tillåter kontrakt på upp till nio månader – och hälften av de två miljoner som arbetar inom den internationella sjöfrakten befinner sig i varje given stund till havs.
FN-organet IMO har tidigare beskrivit sjömännens situation som en ”humanitär kris”. ITF går steget längre.
– Den här oacceptabla situationen börjar närma sig tvångsarbete. Sjömän och alla ansvarstagande företag i de globala leveranskedjorna har rätt att kräva omedelbara statliga ingripanden för att lösa denna kris, sade generalsekreteraren Cotton i FN.
