Året då svetsaren Jonna Heller skulle fylla 25 år började hon märka att allt inte stod rätt till: Hon kunde inte längre springa som hon brukade. I dag är hon 33 och har bytt yrke och fått familj.

Det är ilska som driver Jonna Heller att trampa vidare när hon en vårvinterdag 2013 tar omvägen längs med vattnet i centrala Karlskrona efter dagens skift.

I stället för att cykla rätt hem svänger hon vänster vid det gamla tryckeriet och tar sikte på den vitputsade skolbyggnaden med de röda fönsterkarmarna.

Frågan som dunkar i hennes huvud är ”varför”. Varför berättade de inte? De måste väl ändå ha vetat?

Några minuter senare står Jonna Heller i ett dunkelt lärarrum med gulteglade väggar i en källarvåning.

Genom glasrutan längs den bortre väggen ser hon rakt in i en av svetssalarna där hon en gång stod som elev. På borden ligger böcker och pärmar om vart annat och i ett hörn står en kaffebryggare uppställd på en hurts. 

Omkring 71 personer beräknas dö årligen av svetsrök i sitt arbete

Mannen framför henne, den före detta svetsläraren på komvuxutbildningen, har rest sig från datorn där han nyss satt och ser på Jonna Heller.

– Men Jonna, om vi hade berättat om riskerna, hur många tror du hade velat bli svetsare då? nästan suckar han till svar.

Jonna Heller är en av 14 433 svenskar med svetsare som yrkestitel enligt Statiska Centralbyrån.

Lägger man till antalet personer i yrkesgrupper där svetsning förekommer då och då kommer man upp i en kvarts miljon.

Efter året på Komvux vidareutbildade Jonna Heller sig till licenssvetsare och fick sedan snabbt drömjobbet.

Hon skickades ofta ut på uppdrag på pappersbruk och kärnkraftverk, både i Sverige och utomlands. Till en början var allt nytt och spännande. 

Men efter några år som yrkesverksam började hon märka att något inte stod rätt till. Från att ha sprungit och styrketränat regelbundet blev de vanliga löparrundorna längs havet allt mer ansträngande. Orken tröt, sträckorna blev kortare. 

Hemma har Jonna Heller kvar sin svetsarutrustning, som hon använt ett fåtal gånger.

En dag i samband med en joggingtur blev hon stående uppe på höjden på Högabergsgatan. Hon fick ingen luft. När hon drog efter andan ville lungorna inte fyllas.

Hon försökte om och om igen. Men det var bara korta, små klunkar av det syre hon så desperat kippade efter som letade sig ner. Det kändes som att hon skulle strypas. 

Knappt 25 år gammal fick Jonna Heller diagnosen astma, en misstänkt början till kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och en bekräftelse på att hennes lungkapacitet var nedsatt till 70 procent.

Till slut fick hon till och med svårt att hålla jämna steg med vännerna på promenaderna. 

– Det var som att få en käftsmäll. Det var både fysisk och psykiskt knäckande att inse att jag inte kunde springa längre. Och att få den domen när man är så ung. Jag var så ledsen att jag kunde gråta. 

När Jonna Heller berättar om tiden när hon först fick diagnosen och började förstå farorna hon utsattes för genom svetsröken har det hunnit bli våren 2020.

Hon har lämnat både Karlskrona och sin dåvarande arbetsgivare bakom sig och flyttat upp till småländska Vaggeryd, till kärleken. 

På grund av coronapandemin sker intervjun i maj i ett videosamtal och Jonna Hellers mobiltelefon balanserar uppe på barnvagnen där sonen Anton sover middag medan hon sakta promenerar genom den nya hemorten.

Kort efter att Arbetet intervjuade Jonna Heller föddes dottern Stina, nu tre månader gammal. Nästa steg för Jonna Heller är att återuppta utredningen för KOL så att hon kan få rätt diagnos och rätt mediciner. Hon vill att kunskapen om farorna med svetsrök sprids så att inte fler ska behöva bli sjuka.

Det tunga samtalsämnet till trots är det ett varmt leende som då och då möter kameralinsen. 

– Visst kan man arbeta i farliga yrken, men varje individ måste få veta vilka risker man tar, och på skolan fick vi inte höra ett ord, säger hon när hon tänker tillbaka på episoden i det gamla lärarrummet. 

Under den beige-rosa huvtröjan stramar en höggravid mage. På grund av riskerna för fosterskador vid svetsning har Jonna Heller varit arbetsbefriad med graviditetspenning sedan hon först fick veta att hon väntade Anton för drygt två år sedan.

I maj är nummer två på väg vilken dag som helst. 

– Jag blir 33 nu i maj och nu vet jag mer om mina rättigheter. Men som ung visste jag inte att det här kunde skada en för livet, säger hon och får en bekymrad rynka mellan ögonbrynen. 

Sjukdomar som orsakas av svettsrök

 • Lungcancer 

 • Kronisk bronkit (hosta) och astma

 • Lunginflammation/nedsatt lungfunktion

•  Hjärt- och kärlsjukdomar

 • Sämre fortplantning 

 • Sämre fin­motorik 

 • Zinkfrossa (influensaliknande symptom och muskelvärk). 

 • Blodbrist och påverkan på nervsystemet.

Svetsrök klassas som cancerframkallande sedan 2017 av Världshälsoorganisationen WHO.

Källa: Svenska Miljöinstitutet

De täta graviditeterna har varit anledningen till att den utredning som potentiellt skulle kunna konstatera att diagnosen är en arbetsmiljöskada har skjutits på framtiden, eftersom undersökningarna kan vara skadlig för barnet.  

Enligt Bengt Sjögren, specialist i yrkesmedicin vid Karolinska Institutet, innebär inandning av svetsrök ökad risk för en mängd olika arbetssjukdomar.

Utöver KOL och astma handlar det bland annat om cancer, hjärtinfarkt, luftvägsbesvär och påverkan på nervsystemet.

– I princip ska du alltid ha ett välfungerande punktutsug och svetshjälm matad med friskluft om du svetsar inomhus, säger han.

Bengt Sjögrens forskning har varit inriktad mot svetsrök under många år och han blir upprörd av att höra om hur Jonna Heller undanhållits information om farorna.

– Om man är svetslärare och inte berättat om riskerna i arbetsmiljön, tycker jag detta är oförsvarligt, säger han.

Elin Löfström-Engdahl, projektledare på Arbetsmiljöverket, uttalar sig i samma linje när vi hörs över telefon samma dag. 

Hon betonar att arbetsgivaren inte bara har ansvar för att göra en riskbedömning av arbetsplatsen och ta fram en åtgärdsplan.

Det var som att få en käftsmäll. Det var både fysisk och psykiskt knäckande att inse att jag inte kunde springa längre. Och att få den domen när man är så ung. Jag var så ledsen att jag kunde gråta

Jonna Heller

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter har arbetsgivaren även ansvar för att se till att den anställda verkligen förstått riskerna som förekommer på arbetsplatsen och hur arbetet ska ske säkert.

Trots att svetsrök klassas som cancerframkallande sedan 2017 av Världshälsoorganisationen WHO:s cancerinstitut IARC, är svetsrök en av de risker som ofta glöms på arbetsplatser, menar Elin Löfström-Engdahl.

Årligen dör drygt sjuttio personer som utsatts för svetsrök, enligt Arbetsmiljöverket. Det är att jämföra med de fyrtio till sextio dödsolyckor med dödlig utgång som sker årligen enligt samma myndighet.

Fall- och klämolyckor får betydligt större uppmärksamhet i media och hos arbetsgivare. 

– Svetsröken märks inte, det är inte som att bli påkörd av en buss. Det kan ta många år att utveckla sjukdom. Men kemiska arbetsmiljörisker orsakar otroligt mycket skador, sjukdom och kostnader både för individen och samhället och det är naturligtvis fruktansvärt för den som drabbas, säger Elin Löfström-Engdahl.

I Vaggeryd närmar Jonna Heller sig huset hemma i villakvarteret. Hon vittnar om hur säkerheten och kunskapen ofta brast när de var utsända på jobb utanför verkstaden.

De som skickades ut var många gånger unga och oerfarna. 

Ett jobb på ett kärnkraftverk har särskilt etsat sig fast i minnet. Hon var i färd med att foga samman några rostfria rör med en rälsburen svetsmaskin under några svarta plastdraperier som stod som ett tält över henne.

Det var dunkelt och instängt.

I bröstfickan bar hon en syremätare som skulle kontrollera att nivåerna av luft var tillräckliga. Ändå var hon fylld av obehag. Svetspistolen fräste nästintill konstant, timme efter timme, och utrymmet fylldes på med allt mer gaser.

I verkstaden skulle hon ha burit friskluftsmask för ansiktet, men nu hade hon bara skyddsglasögon. Något utsug fanns det inte heller.

När syremätaren plötsligt började pipa blev hon rädd, men ingen av de andra verkade reagera. Tältet vädrades ur och arbetet fortsatte som tidigare.

Jonna Hellers spirometrikurva visar på hennes nedsatta lungkapacitet.

När hon pratade med kollegorna efteråt och ifrågasatte varför de inte hade friskluftsmasker, fick hon inget gehör.

Jonna Heller blir arg när hon tänker på hur företaget behandlade dem. 

– De måste ha tjänat multum på oss yngre. Vi hade lägre löner och inga risktillägg. De skulle sagt att vi inte skulle behöva ta riskerna, men det var ingen som brydde sig. Man blev utnyttjad, det förstår jag nu. 

Jonna Heller kommer fram till den vita villan, sätter sig vid altanen och plockat upp den nyss vaknade Anton i knät. Han kikar nyfiket in i skärmen och ler plirigt medan Jonna Heller fortsätter. 

– Det är klart att man har ett eget ansvar för att skydda sig på arbetsplatsen. Men då måste man ju känna till riskerna. Jag fick lära mig om riskerna och det man utsätter lungorna för alldeles för sent. 

KomVux i Karlskrona svarar

Charlotta Kihlbert, rektor på yrkesutbildningen på KomVux i Karlskrona, hur ser du på Jonna Hellers berättelse och att utbildningen brustit i att informera om riskerna för att utsättas för farliga ämnen vid svetsning?
– Det är svårt att uttala sig om enskilda fall eftersom vi inte har svetsutbildningen kvar, men det låter verkligen inte bra.

Ni har fortfarande utbildningar i bygg och el, hur ser du på det ansvar ni har för att era elever får den kunskap de behöver om farorna och hur de kan förebyggas?
– Ytterst har vi självklart ansvaret för att de utbildningarna vi ger att vi ger rätt information till våra studerande, så är det naturligtvis. Men i dag känner jag mig inte orolig för de utbildningar vi har.

Hur säkerställer ni i dag att era elever får information om arbetsmiljörisker?
– Vi följer skolverkets kurser och vad branschen kräver, det gäller alla yrkesutbildningar. VI har utbildad personal och kurser i säkerhet som man måste blir godkänd i för att kunna fullfölja utbildningen.

Farliga ämnen i svetsrök

Hur mycket svetsrök och särskilt farliga ämnen som bildas, beror bland annat på vilket grundmaterial som svetsas. Här är några exempel.

Mangan
Olegerat stål innehåller mangan, som anrikas i svetsröken. 
Krom
Rostfritt stål innehåller krom, som övergår i cancerframkallande sexvärt krom i svetsröken.
Ozon
Svetsning av aluminium kan ge kraftig bildning av ozon.
Zink
Svetsning av galvaniserat material ger svetsrök med zink. Inandning kan leda till så kallad zinkfrossa.
Farliga ämnen
Material som ytbehandlats med polyuretanlack, polymerlack eller rostskyddskemikalier bildar flera farliga ämnen vid svetsning, som isocyanater, saltsyra eller bly.
Små partiklar
Svetsrök innehåller mycket små partiklar (nanopartiklar och ultrafina partiklar) från allt som svetsas. Inandning kan leda till hjärt- och kärlsjukdom. 

Källa: svetsaratt.se