Försäkringskassan om regeringens kritik: Brister ska åtgärdas
Regeringen riktar hård kritik mot Försäkringskassan för beslut som inte är tillräckligt motiverade och svåra att förstå. ”Om vi ser att det finns brister så ska vi åtgärda dem”, säger försäkringsdirektör Ulrika Havossar.
– Vad har vi hittat då? Jo, dåligt underbyggda beslut.
Det var utredaren Claes Janssons dom över Försäkringskassan i januari då en statlig utredning presenterade flera olika förslag på lagändringar för att göra Försäkringskassans beslut mer begripliga och rättsäkra.
När regeringen i går presenterade ett nytt uppdrag till Försäkringskassan fanns inga av lagändringarna med. Men väl hård kritik från socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S).
– Regeringen ser allvarligt på de brister i handläggningen av sjukpenningärenden som identifierats i utredningen om sjukförsäkringen. Det är viktigt att klarlägga förhållandena och åtgärda eventuella brister, sa ministern i ett uttalande
Kärnpunkten i det nya uppdraget till Försäkringskassan är att besluten från myndigheten måste bli mer begripliga.
Myndigheten ska se till att alla beslut är korrekt dokumenterade och att de uppfyller ”den motiveringsskyldighet som åligger myndigheten” – i korthet att den som läser det ska förstå vad det står och skälen till beslutet.
Man ska också klarlägga i beslutet ”om det finns ett arbete som den försäkrade kan utföra med normal arbetsprestation och utan mer än ringa anpassning”.
På Försäkringskassan håller man just nu på och analyserar uppdraget från regeringen, enligt försäkringsdirektören Ulrika Havossar.
– Vi håller på och tittar på det, viken typ av rapportering som regeringen vill ha.
Hon instämmer i att beslut ibland kan vara svåra att förstå och hänvisar till den stora ökningen av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa de senaste åren. Enligt henne är forskningen fortfarande svag på området vilket gör att besluten kan bli komplexa och svåra.
– Vi försöker hela tiden utveckla vår kompetens och våra arbetssätt för att möta de här utmaningarna, för det är en annan bild i dag än tidigare.
En fråga som ofta diskuteras när det gäller avslag på sjukpenning är begreppet ”normalt förekommande arbete”.
Efter 180 dagars sjukskrivning prövas inte längre den sjuka mot arbeten hos sin arbetsgivare utan mot hela arbetsmarknaden.
Om hen kan utföra ett ”normalt förekommande arbete” har personen inte längre rätt till sjukpenning.
Personen kan exempelvis hänvisas till att söka ett arbete ”utan stress” men utan att beslutet innehåller stöd för ett sådant arbete faktiskt finns.
I utredningen från i vintras föreslog utredaren att begreppet skulle ändras till ”angivet normalt förekommande arbete”.
Alltså att Försäkringskassan skulle behöva specificera vilket jobb den sökande kan utföra vid ett avslag.
Skulle inte ni vinna på om det begreppet förtydligades?
– Det är en jättesvår fråga att svara på. Jag tycker att det finns för lite information om på vilket sätt det skulle gå till och vilka analyser som finns bakom. Möjligtvis skulle det underlätta för den försäkrade om den visste, men ska staten tala om för en person vilket arbete den ska ta?, säger Ulrika Havossar.
Kan inte det vara en faktor för de som inte förstår sitt beslut, att de inte förstår vilket normalt förekommande arbete det är tänkt att de ska kunna utföra?
– Begreppet är svårt att göra begripligt och förstå vad som menas med när man förklarar utifrån personens förmågor. Där måste vi hela tiden försöka bli begripligare. Det andra har jag svårt att uttala mig om, säger Ulrika Havossar.
Försäkringskassan ska göra en första rapport senast den 15 november och sedan slutredovisa uppdraget i augusti nästa år.
– Vi ska rapportera in vad vi gör och vad vi tänker göra när det gäller våra beslut och utredningar. Om vi ser att det finns brister så ska vi åtgärda dem, säger Ulrika Havossar.