De senaste åren har det blivit svårare att få sjukpenning. Varför?
– Vi har fokuserat på rättssäkerheten och tillämpningen av försäkringen. Vi har satsat rejält på utbildning och på bedömningarna av arbetsförmåga. Det har lett till fler indragningar.

Men villkoren för att få sjukpenning är oförändrade, ändå fick fler sjukpenning förut. Hur ska folk kunna ha förtroende för era bedömningar?
– Villkoren för bedömningarna har inte ändrats. Men när vi inte fokuserade tillräckligt på att utreda villkoren fick fler sjukpenning. Vi har brustit i tillämpningen och sedan gjort en rejäl satsning. Därför blir det fler avslag nu.

Gjorde ni fel förut?
– Vi utredde inte i den omfattning vi borde ha gjort.

De politiska vindarna kring sjukförsäkringen har växlat. Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, finner att Försäkringskassan är följsam mot politikerna och att det gör sjukförsäkringen ryckig. Hur ser du på det?
– Jag håller med om att det kan bli ryckigt med olika politiska ledningar som har olika prioriteringar. Vi ser gärna en mer långsiktig styrning av oss, så att vi får stabilitet.

Utan besked om sjukersättning – efter 16 månaders väntan

Nyheter

Regeringens mål är högst nio dagar med sjukpenning per person i Sverige år 2020. Vad tycker du om att siffersätta hur många som ska bli sjuka?
– Jag kan tycka att det är bra med ett mål att sträva efter. Men det är ett samhällsmål. Försäkringskassan kan inte ensam nå det. Det handlar mycket om att arbetsgivarna ska ta ansvar för att förebygga och att läkarna ska fundera kring om sjukskrivning är det som gör att personen kommer tillbaka.

Vilket är ert ansvar om målet inte uppnås?
– Vår del är att följa lagar, regler och rättspraxis. Vi kan inte tricksa med det för att nå ett mål. Vi måste tillämpa försäkringen i varje enskilt ärende.

Efter 180 dagars sjukskrivning räcker det inte att vara för sjuk för sitt vanliga jobb. Innan Försäkringskassan ger sjukpenning prövar den om man klarar något annat ”normalt förekommande arbete”.

I två domar har Högsta Förvaltningsdomstolen klargjort att prövningen ska vara verklighetsförankrad. Det är bara när man helt klart kan ta ett arbete som man inte har rätt till sjukpenning.

Hur påverkar domarna era beslut?
– Jag tycker att domarna visar på hur vi faktiskt handlägger i dag. En av domarna gick emot Försäkringskassan, den visar att vi får tänka till och verkligen göra individuella bedömningar. Det är väl det som påverkar oss.

Ni har alltså gjort rätt hela tiden?
– Ja. Om du har ett brutet ben och är målare kommer du inte kunna gå tillbaka till ditt ordinarie arbete, så före dag 181 får du sjukpenning. Medan jag, som kan arbeta med brutet ben, inte får. Det är så lagen är.

HFD: Fel av Försäkrings­kassan att neka Ing-Britt Vikström sjukpenning

Arbetsrätt

Enligt lagen får ni inte ta hänsyn till ålder, utbildning och liknande. Hur är det för era handläggare att behöva förklara saker som många tycker är orimliga?
– Det är alltid en utmaning att beskriva för en person som har en sjukdom och kan vara i behov av behandling och stöd att hon eller han inte uppfyller villkoren i sjukförsäkringen. Då är det väldigt viktigt att vi är trygga i vad lagen säger och kan ge stöd i vart man kan vända sig i stället.

Försäkringskassan har kritiserat lagkraven för permanent ersättning, alltså sjukersättning. Ni skrev till regeringen förra året. Varför?
– Vi ser att det är väldigt svårt att få sjukersättning när man har nedsatt arbetsförmåga för lång tid framöver. Vi har människor som får sjukpenning hela tiden i stället. Vi ville uppmärksamma regeringen på det.

I våras ifrågasatte Riksrevisionen samma regler. Men ni har inte fått svar från regeringen. Tar det för lång tid?
– Vi vill göra dem uppmärksamma på problemet och konsekvenserna. Sedan får de ta ställning till om de vill ändra.

Ni har fått kritik för långa väntetider, framför allt för omprövning av avslag. Har ni kommit till rätta med det?
– Ja. En period kom det väldigt många omprövningar och vi hann inte möta upp med resurser. Men vi kom i fas efter sommaren.

Men denna kritik har kommit i perioder sedan länge. Hur ska ni klara upp- och nedgångar i antalet ärenden utan att enskilda får ta smällen?
– Det handlar om att förutse. Om att ha dialog mellan avdelningarna, så att man kan öka resurserna tidigt.

Vad ser du som ditt viktigaste uppdrag?
– Att vi som myndighet kan förklara och beskriva vad som är tänkt med sjukförsäkringen. De flesta får sjukpenning, men inte alla. Det är viktigt att man förstår varför. Som arbetsgivare är det viktigaste att vi har långsiktig planering, att mina medarbetare vet vad som förväntas över längre tid.