Här stängde Arbetsförmedlingen: ”När vi försvinner – vad händer då?”
Samtidigt som varsel och uppsägningar ökar i högre takt än under finanskrisen har över hälften av Arbetsförmedlingens kontor stängts. Tusentals förmedlare har också varslats. Fotografen Kristoffer Granath följde personalen i Klippan och Åstorp när de tömde sina lokaler.
Den 25 mars 2019 kliver fotografen Kristoffer Granath in på Arbetsförmedlingens kontor i Åstorp.
Vad väckte ditt intresse?
– Vad händer med en arbetslös arbetsförmedlare, det är ju intressant. Och så är det Sveriges mest utskällda myndighet. Jag jobbar ju med människan i fokus, och ville veta hur det har sett ut och vad som kommer att hända.
Vad visste personalen då?
– Varslen hängde i luften, det pratades turordning och pensioner. Den osäkerheten är inte lätt att jobba under. Men det var deras engagemang som överraskade mig. Det fanns väldigt mycket hjärta för kunderna i rehabgruppen till exempel: ”Kommer de att klara digitaliseringen?”. Arbetsförmedlarna har ju varit en länk till försörjning och stöttat och anpassat så länge.
Varför just kontoret i Åstorp?
– Åstorp överlag har inte en jättehög utbildningsnivå och Findus i Bjuv har varit den stora arbetsgivaren. Så försvann Findus. Vad händer när man då tar bort sista pinnhålet på försäkringsstegen, kontakten med Arbetsförmedlingen? Det blev ju ständig motvind.
Hur skulle du beskriva resten av året?
– Myndigheten ska centraliseras, det är osäkert vilka av de 50-60 anställa i Åstorp och Klippan som ska flytta in till Helsingborg. Samtidigt är de vana vid osäkerhet. Deras arbetsmiljö har redan så länge varit att springa på en ny boll i åtta månader, sedan kommer ny boll och ditt gamla projekt läggs ner. Det är så politiskt styrt, du ska inte ta något för givet. Allting ändras för arbetsförmedlare hela tiden.
Och som fotograf?
– Det är ett av de svåraste projekt jag gjort. En miljö där till synes inget händer. Tänkte mycket på en Bob Hund-låt med någon textrad om att springa för att stå i kön. Öppna kontor som är stängda. Du är inte välkommen som arbetslös men det finns ändå skyltar om att du ska stå i kön. Man står still men ska ändå vara med liksom. Det råder en Kafkakänsla.
Jag hade gärna sett mer genomtänkta beslut i framtiden
I januari lämnade personalen kontoren i Klippan och Åstorp
Mycket att packa: Jättejobbigt att inte veta”
En annan tid – före digitaliseringen
Vi har haft ett bra samarbete med kommuner, socialtjänsten och sjukvården, men när vi nu försvinner – vad händer då? Det finns inga färdiga lösningar för hur det kommer att se ut sedan. Man kan ju hoppas att vi med vårt arbete har skapat det som krävs för att det ska bli bra. Kort väg är framgångsreceptet. Mervärdesbitarna försvinner med en centralisering
Vi trodde först att det var ett aprilskämt att de skulle lägga ner