Rapport: Sverige blockerar arbetet mot skattefusk

– Regeringen blockerar ett förslag om att multinationella företag offentligt ska redovisa vilka vinster de gör och vilka skatter de betalar där de är verksamma. Det här har varit på EU:s agenda sedan 2016 men förhandlingarna har strandat på grund av att medlemsländerna inte kan enas, säger Penny Davies, policyrådgivare på Diakonia.

När paraplyorganisationen Conord – som samlar civilsamhällets biståndsorganisationer där bland annat Diakonia och Union to Union ingår – granskar politiken under de två senaste åren framgår det att kortsiktiga ekonomiska intressen ibland krockar med långsiktiga globala mål. 

Enligt regeringen ska Sverige i enlighet med FN:s Agenda 2030 verka för ”en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt”. 

Ett exempel på en krock mellan kortsiktiga ekonomiska intressen och långsiktiga globala mål är kriget i Jemen där Sverige dels verkar för försoning, dels säljer vapen. 

”Målkonflikten blir tydlig när Sveriges regering agerat medlare i konflikten och bidrar med omfattande humanitärt bistånd, samtidigt som den svenska exporten av krigsmateriel till flera av de stridande parterna tillåtits att fortsätta”, skriver Concord i rapporten.

Ett annat område där Sverige får underkänt är skatteflykt och transparens. 

En så kallad offentlig land för land-rapportering skulle göra det tydligare vilka skatter företag betalar och i vilka länder. Enligt förespråkarna är det ett effektivt verktyg för att minska skattefusk.

Men inom EU driver Sverige linjen att det inte rör sig om en transparensfråga utan en skatterättslig fråga, vilket innebär andra regler för beslutsfattande. 

– Sveriges förslag att se det som en skattefråga kräver enhällighet och det kommer aldrig att hända. Genom att hänvisa till en processfråga har man i praktiken satt stopp för förslaget.

– Men vi köper inte regeringens argument. Vi har aldrig hört regeringen säga att den är för öppen land för land-rapportering, vi har bara fått dess bild av alla problem som finns, säger Penny Davies.

På området företagande och mänskliga rättigheter blir betyget blandat. 

– Regeringen har gjort en del saker, men det finns också en hel del den inte har gjort. Jag skulle säga att den får godkänt med frågetecken, säger Per Söderberg, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan.

Flera initiativ lyfts fram som positiva.

Däribland att fackliga rättigheter framöver ska ingå i utrikesdepartementets landrapporter samt att regeringen fört in arbetsrättsliga krav på leverantörer i sin ägarpolicy för statliga bolag.

Samtidigt rekommenderar Concord det som civilsamhällets organisationer nu drivit i många år: Lagkrav på att svenska företag i utlandet ska genomföra risk- och konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter. 

– Frågan återkommer av anledningen att Sverige tappar mark jämfört med sina jämlikar i Europa, säger Per Söderberg. 

Nederländerna och Frankrike har antagit redan lagstiftning. I Norge finns ett lagförslag medan Finland utrett frågan.

Men i Sverige har inga konkreta steg tagits trots att Statskontoret anser att lagstiftning bör övervägas. 

– Regeringen hänvisar till att man lagt plattformar och handlingsplaner. Men det är en sak, en annan är att driva hållbarhetsarbetet framåt och där har inte Sverige tagit någon ledarposition i EU, säger Per Söderberg.

– Regeringen har tagit en ledarposition med Global Deal, och den fackliga dialogen är superviktig. Men mänskliga rättigheter omfattar mer än anställdas rättigheter och ett effektivt hållbarhetsarbete förutsätter därför ett bredare angreppsätt än vad regeringen hittills har levererat.