Trelleborgs hamn är Sveriges och Skandinaviens största roro-hamn (roll on roll of ), där lastbilar­­na själva kör av och på. Cirka 8 procent av Sveriges import och export passerar årligen hamnen. Totalt går 22 procent av all export och import via någon av Skånes hamnar. Trelleborg är också Sveriges största hamn för tågtrafik. Här kör både passagerartåg och godståg upp på färjorna.

TRELLEBORG. Han satt på bussen när Stena Line ringde. Christofer Molander Kroon förstod direkt vad samtalet skulle innebära för honom.

Kort innan hade Tyskland, Polen och Danmark stängt sina gränser i ett försök att minska spridningen av coronaviruset.

Stena Line, det rederi han jobbat på i fem år, hade redan varslat hundratals anställda på grund av färre resenärer.

– Det var via min familj som jag fick veta att de varslade , säger han.

Stena Line varslade 950 anställda varv 600 ombordpersonal

Facket skulle få meddela sina medlemmar innan Stena Line kom med beskedet. Ändå gick rederiet först ut till medierna och berättade att hundratals jobb skulle försvinna.

– Det är ju inte så kul att få veta det av familj och bekanta, det hade varit trevligare om jag fått veta det på annat vis, förklarar Christofer Molander Kroon.

Totalt har Stena Line varslat 950 personer om uppsägning i den svenska delen av organisationen. Det rör sig både om sjömän och personal som jobbar på land.

När varslet kom jobbade Christofer Molander Kroon till havs inom cateringen, den del av besättningen som städar, bäddar sängar och har kontakt med passagerare.

Det är hårt jobb på båten, men jag kommer att sakna det. Det är främst kollegorna som det är tråkigt att förlora

Christofer Molander Kroon

I början av coronakrisen försvann nästan alla passagerare från båtarna och de anställda inom cateringen förstod att det var de som skulle ryka först.

När samtalet från företaget om att han var en av dem som skulle varslas om uppsägning kom var Christofer Molander Kroon på väg från m/s Skåne, en av Stenas Lines färjor som kombinerar både frakt och passagerartrafik mellan Trelleborg och Rostock.

– Det var ett väldigt kort samtal, de hade väl många att ringa, säger han.

Totalt blev 501 uppsagda 428 var anställda inom cateringen

Dagen innan hade han fått ett sms av sin arbetsgivare om att de skulle börja ringa runt till folk för att meddela om de får stanna eller om de blir uppsagda.

Av dem som till slut fick lämna den båt han jobbade på var de flesta från cateringdelen av besättningen.

För dem som främst jobbar med frakt slog uppsägningarna inte lika hårt.  Även om det årligen passerar 1,8 miljoner människor genom m/s Skånes hemmahamn Trelleborg så är passagerartrafiken inte huvudnäringen.

Nils Erik Richt sitter beredd i sin lastare i väntan på att tömma inkommande fartyg på containrar.

Det är lastbilarna från kontinenten som genererar de stora inkomsterna. Näst efter Göteborg är Trelleborg Sveriges största godshamn.

Här fraktas årligen elva miljoner ton gods. Redan tidigt stod det klart att gränserna inte skulle stänga för frakten.

– Frakten gick ned i början med runt 10 procent på grund av stängda industrier, men vi ser nu att den håller på att återhämta sig, säger Ulf Nilsson.

Han jobbar som båtsman och facklig ombudsman för Seko sjöfolk på TT-line, ett av rederierna som trafikerar sträckan Trelleborg-Rostock.

Han säger att coronakrisen inte har drabbat dem som jobbar på TT-line lika hårt som Stena Lines anställda. 

Ett trettio­tal personbilar kör av båten som precis förtöjt i Trelleborgs hamn. Men mest är det lastbilar. Frakttrafiken har under coronakrisen rullat på nästan som vanligt.

– Många av de som  jobbar med passagerare har blivit permitterade, och vi tar inte in några vikarier på samma sätt som innan. Men för oss andra är mycket sig likt och ingen har blivit uppsagd, säger han.

Men trots att frakten rullar på nästan som vanligt finns det ändå anledning till oro. Många tror att coronakrisen kommer att påverka ekonomin och frakten är väldigt känslig för konjunkturförändringar.

Går konjunkturen ned så går frakten ned. För rederierna som redan förlorat många intäkter på grund av minskat resande kan det bli allvarligt. 

– Det är frakten som håller oss flytande, skriver Carl Mårtensson, kommunikatör på Stena Line, i ett mejl. 

Han understryker att färjetrafiken inte bara är viktig för de anställda utan att den även är samhällsbärande. Över vattnet fraktas mycket av det som gör att samhällets kugghjul fortsätter snurra. Det rör sig om livsmedel, papper och stål. 

Ulf Nilsson arbetar som båtsman och är fackombudsman för Seko sjöfolk på TT-line. ”Krisen har inte drabbat dem som jobbar på TT-line lika hårt som Stena Lines anställda”, konstaterar han.

Även Ulf Nilsson är inne på samma spår.

– Jag hoppas att man lär sig av detta och förstår att det är viktigt för samhället att slå vakt om sjötrafiken, säger han.

Ulf Nilsson menar också att det är betydelsefullt att rederierna inte flaggar ut fartyg för att sänka personalkostnader.

– Det är viktigt att länder har båtar i sin inhemska flotta, annars har de ingen kontroll över den livsviktiga transporten av gods ,säger han.

Ulf Nilsson står ute i hamnen. Det är förmiddag, havet är stilla och dimman ligger som ett täcke över vattnet. 

Förutom mullret från några lastare är det lugnt, än har inte någon färja anlänt.

– Det är nu när det blir varmt som dimman kommer in, berättar Ulf Nilsson.

Vi jobbar på som vanligt, det är inte jättestor skillnad, lastbilarna kommer ändå

Pernilla Ingvarsson, som jobbar på tullen

På kajen gör sig hamnarbetarna redo att möta båten. Lastarna radar upp sig längs kajen i väntan på att tömma fartyget på containrar.

Vid halv tolv-tiden lägger TT-lines Huckleberry Finn till. Tempot i hamnen ökar. Hamnpersonalen fäster förtöjningstrossarna. Båten öppnar bogvisiret och lastbilarna väller ut.

I dag är det Ulf Nilssons kollega Mikael Lysell som är båtsman och den som leder arbetet på fartyget. Han kommer ut från båten för att hälsa. 

– I början var vi oroliga, vi såg att Stena Line varslade många, men nu är man mindre orolig, säger han.

Längre ner i hamnen gör tulltjänstemännen sig redo för kontroll av strömmen av lastbilar som rullar av båten. För dem är mycket sig likt.

– Vi jobbar på som vanligt, det är inte jättestor skillnad, lastbilarna kommer ändå, säger Pernilla Ingvarsson, som jobbar på tullen.

Pernilla Ingvarsson och hennes kollegor vid tullen kontrollerar den långa kön av lastbilar som kommer med färjorna.

Vid ena kajen står den vita terminalbussen för passagerare och besättning. I fem år har Christofer Molander Kroon tagit den efter avslutad vakt. Snart ska han göra det för sista gången.

– Jag väntar på terminalbussen, det är mitt sista arbetspass, säger han ett par dagar efteråt över telefon från m/s Skånes däck.

Några timmar senare är han tillbaka i Malmö där han bor. I vanliga fall brukar han inte träffa någon första dagen, efter en vecka till havs är han trött.

– Det är hårt jobb på båten, men jag kommer att sakna det. Det är främst kollegorna som det är tråkigt att förlora, förklarar han.

Kanske kommer Christofer Molander Kroon ändå att få jobba med sina kollegor igen. Bland lastbilarna som rullar av båten från Rostock finns ett trettiotal personbilar. Registreringsskyltarna avslöjar att de främst är tyska.

Mot slutet av maj har passagerartrafiken börjat återhämta sig, detta i takt med att Sveriges grannländer öppnat upp. 

Christofer Molander Kroon ska på intervju för ett sommarvikariat på Stenas Lines incheckning i Trelleborg. Om allt går väl är han tillbaka i hamnen i sommar.