Efter den fredliga Rosenrevolutionen 2003 vände sig Georgien mot Europa. Protesterna ledde till att president Eduard Sjevardnadze avgick och ersattes av en ny, demokratiskt vald, regering.

Den västerländska demokratin skulle omfamnas, korruptionen rensas ut och den haltande ekonomin liberaliseras. 

Som ett led i att göra landet mer attraktivt för utländska investeringar avskaffades 2006 arbetsmiljömyndigheten samtidigt som lagstiftningen luckrades upp.

Resultatet lät inte vänta på sig. Mellan 2007 och 2017 inträffade i snitt 41 dödliga arbetsplatsolyckor per år, enligt en rapport från Friedrich Ebert-stiftelsen

Det var en ökning med 70 procent jämfört med de i snitt 24 dödsolyckor per år mellan 2002 och 2005, som innebar att en georgisk arbetare löpte omkring sex gånger så hög risk att dö på jobbet som en svensk. 

Samtidigt blev det fritt fram för arbetsgivare att godtyckligt och utan förvarning säga upp personal.

Sedan de hastiga reformerna har Georgien i omgångar tagit steg mot att återupprätta arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt, bland annat till följd av avtal med EU och USA.

För sju år sedan skrevs begränsad rätt till kollektiva förhandlingar återigen in i lagen.

Ett nytt nationellt arbetsmiljöverk har också inrättats men med begränsad befogenhet att genomföra arbetsmiljöinspektioner.

Fackföreningar och ideella organisationer har kallat steg otillräckliga. 

– De gradvisa försöken till återreglering har inte återspeglat de risker som Georgiens arbetare tar varje dag, säger Giorgi Gogia, Europa och Centralasienchef på Human Rights Watch, i ett uttalande.

Människorättsorganisationen har tidigare dokumenterat hur georgiska gruvarbetare, som är särskilt hårt drabbade av arbetsolyckor, arbetar tolvtimmarsskift under jord 15 dagar i följd. 

Nu tar dock Georgien ett samlat grepp på arbetslagstiftningen. 

Ett nytt lagförslag som under veckan ska debatteras i parlamentet föreslår bland annat bättre villkor för övertidsarbete, nattjobb, raster och vila.

Förslaget innehåller även skrivelser om likabehandling, skydd mot diskriminering och åtgärder för funktionshindrade. 

I höst stundar parlamentsval och regeringen har bråttom att driva igenom förändringarna innan dess.

Dimitri Tskitishvili, parlamentsledamot för regeringspartiet Georgisk dröm har suttit med i arbetsgrupp för den nya lagstiftningen och berättar för nyhetssajten European Interest att en majoritet ställer sig bakom förslagen.

– Vi har lyckats överbrygga skillnader och nått kompromisser, säger han.

Human Rights Watch lovordar å sin sida lagförslaget och uppmanar ledamöterna att rösta ja.

– Parlamentet har en möjlighet att korrigera misstagen i det förflutna och skapa en ny kultur av skydd för arbetstagares rättigheter, säger Giorgi Gogia.

Fakta: Georgien

• Ligger i regionen Kaukasien längs gränsen mellan Europa och Asien och har 3,7 miljoner invånare och blev självständigt i samband med Sovjetunionens kollaps 1991. 

• Självständigheten följdes av en lång period av ekonomisk kräftgång. Tillväxten ökade under 00-talet, men samtidigt ökade klyftorna. 

• Andelen fattiga har minskat från 37 procent år 2007 till 20 procent år 2018, men fortfarande är landet ett av Europas fattigaste.

• Rosenrevolutionen kallas den fredliga revolution i Georgien år 2003 som ledde till att Eduard Sjevardnadze avgick som president och ersattes av en ny, demokratiskt vald regering. Namnet Rosenrevolutionen kommer av att många av demonstranterna använde rosor som symbol under protesterna.

Källor: Nationalencyklopedien, Världsbanken, Wikipedia