Gymnasieskolan har sedan länge brottats med stora problem när det gäller finansiering, dimensionering och bristande likvärdighet.

Mindre kommuner och kranskommuner har haft svårt och i många fall helt omöjligt att upprätthålla en kvalitet i undervisningen, samtidigt som man tappar elever till populärare skolor i andra kommuner.

Situationen i svensk skola är ohållbar och det är hög tid att staten tar över finansieringen och dimensionering av gymnasieskolan. 

Därför hade vi stora förhoppningar på Lars Stjernkvists utredning, som hade i uppdrag att föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan och vuxenutbildning bättre kan planeras och dimensioneras.

Efter en genomläsning av förslagen som nu lämnats kan vi dock konstatera att de, trots goda intentioner, är otillräckliga.

Även om tankegångarna går i rätt riktning är det sammantaget för lite och för försiktigt.

Det är uppenbart att utredaren fokuserar mer på det kommunala självstyret än att föreslå hållbara lösningar för landets elever, lärare och skolledare. 

Det kanske största misstaget utredningen gör är att inte våga föreslå att gymnasieskolan ska få en statlig finansiering av undervisningen. 

Skolan är en nationell angelägenhet och det är rimligt att den som ställer kraven också ska vara den aktör som garanterar en tillräcklig och likvärdig finansiering. Det är beklagligt att Stjernkvist missar chansen att lägga förslag som kunnat göra verklig skillnad.

Tyvärr går det inte att komma ifrån känslan av att denna utredning missat en helt unik chans att stärka gymnasieskolan och vuxenutbildningen när det som mest behövdes

Lärarnas Riksförbund och Sveriges skolledareförbund

Stjernkvist återkommer till att kommunerna ska samarbeta mera – det vill säga mer av samma och sådant som redan har prövats. Staten föreslås förvisso ges ett ökat inflytande över dimensioneringen av gymnasieplatserna på regional nivå och hjälpa de samverkande kommunerna med bedömning av framtida arbetsmarknad och elevintressen. 

Det är för oss uppenbart att dimensioneringen av skolenheter ska utgå ifrån demografi och behov och inte från en marknad där kommuner och fristående skolor slåss om elevernas gunst.

Utredaren har enligt oss en för hög tilltro till samarbete och samverkan och det är därför avgörande att regeringen tydligt anger villkoren för etableringen och dimensioneringen av landets gymnasieskolor. 

Vi kan inte riktigt bedöma hur utredarens förslag kommer att påverka en enskild elevs möjligheter att fritt välja utbildningsväg och utbildningsanordnare.

Det är också svårt att överblicka de fristående skolornas roll i det föreslagna systemet.

I Stjernkvists förslag ligger dock en skarpare bedömning av arbetsmarknadens behov vid beslut av etableringar av nya utbildningar. Det tror vi är nödvändigt för att kunna hålla ihop systemet. 

I vilken utsträckning utredarens förslag kommer att påverka segregationen av elever med olika studieförutsättningar mellan skolor är också svårt att förutse, något som väldigt tydligt ingick i direktivet. Det förslag som utredaren lägger om kompensatoriska schablonbelopp, kan dock ge skolor med en större andel elever från mer studiesvaga hem ett välkommet resurstillskott.  

Samhället står inför omfattande ekonomiska utmaningar och kommunernas kassakistor ekar tomma. Redan före Corona-pandemin drabbades skolan av omfattande nedskärningar. Staten måste nu ta ett helhetsgrepp om skolan och tydligt garantera de ekonomiska förutsättningarna. 

Staten behöver också inrätta en stabil regional nivå som hanterar basala uppgifter för skolans funktion såsom skolval, gemensam antagning, finansiering av undervisningen och stöd till enskilda skolenheter. Detta oavsett om skolan förblir under kommunalt huvudmannaskap eller inte. Detta är absolut nödvändigt!

Tyvärr går det inte att komma ifrån känslan av att denna utredning missat en helt unik chans att stärka gymnasieskolan och vuxenutbildningen när det som mest behövdes. 

Nu måste i stället Anna Ekström ta ansvaret för att så sker.

Regeringen måste omgående tillsätta den utlovade utredningen om ett statligt huvudmannaskap för skolan.