Facklig oro för ökat våld i Colombia

Två gånger sedan i höstas har Diógenes Orjuela mordhotats.

Den beväpnade högerextrema gruppen Aguilas Negras, som är djupt involverad i landets drogkrig, har i broschyrer önskat livet ur honom. 

När Arbetet Global träffade Diógenes Orjuela i Colombias huvudstad Bogotá förra våren hade han fortfarande inte fått statligt personskydd, sju månader efter att han tillträdde som ordförande för CUT. 

Då promenerade han orädd mellan hemmet och kontoret i skymningen och gjorde ingen stor grej av att han inte fått svar från inrikesdepartementets säkerhetsenhet, UNP, som ger personskydd till politiker och människorättsförsvarare.

Men senare fick han statligt skydd och det har också, efter två mordhot, förstärkts. 

– Situationen för fackliga ledare blir alltmer komplicerat på grund av regeringens aggressiva beteende som uppmuntrar handlingar mot människorättsförsvarare, säger Diógenes Orjuela. 

– Det finns en stor okunnighet om fackföreningsrörelsen. Efter protesterna i november svartmålades vi som allierade med internationella anarkister och konspiratörer mot regeringen. 

Diógenes Orjuela syftar på de massiva protester som hölls i november och december i fjol.

Colombia är ett av latinamerikas minst jämställda länder med utbredd korruption.

I likhet med till exempel Chile valde befolkningen att visa sitt missnöje mot den högerledda regeringen genom strejker och demonstrationer för att få gehör för högre löner och sociala reformer.

Protesterna ekade fram till att coronapandemin slog till. 

Coronaviruset räddade konservative presidenten Iván Duque från extremt låga popularitetssiffror. Under våren och landets strikta karantän har stödet för honom och regeringen ökat. 

Men det är inte bara Diógenes Orjuela som riktar kritik mot regeringens slapphet mot våldet.

När världsfacket Ituc listar världens tio farligaste länder för arbetare och fackligt aktiva för 2019-2020 hamnar Colombia återigen i toppen.

Få andra länder har det senaste decenniet rapporterat så många dödsfall, mordhot, kidnappningar och misshandel av fackligt aktiva. 

Enligt Ituc mördades 14 fackliga ledare mellan januari 2019 och mars i år och nära 200 personer mordhotades. 

”De flesta av dessa brott förblev olösta eftersom regeringen misslyckades med att hantera straffrihetskulturen i landet medan rättssystemet förblev dysfunktionellt och utan resurser”, skriver Ituc i sin rapport Global Rights Index. 

Och inget tyder på att coronaviruset och landets strikta karantän har dämpat våldsvågen.

Under årets första kvartal ökade antalet mord av sociala ledare med 50 procent jämfört med samma period i fjol.

Ursprungsbefolkningen, lokalpolitiker och fackligt aktiva har varit måltavlor, skriver tidningen El País.

Lokala medier rapporterar att enbart i regionen Cauca, med 1,5 miljoner invånare, har åtta personer med koppling till fackföreningar mördats de senaste månaderna. 

Enligt organisationen Escuela Nacional Sindical, ENS, som samlar in statistik om övergrepp mot fackligt aktiva har våldshandlingar mot fackföreningar som kollektiv ökat. 

ENS ser också ett ökat våld mot fackliga representanter på landsbygden samtidigt som väldigt få fall leder till rättsligt åtal.