Till skillnad från Konjunkturinstitutet och regeringen är LO:s ekonomer mer positiva vad gäller årets arbetslöshet som de tror landar på 8,5 procent.

Att arbetslösheten inte stigit mer har att göra med alla korttidspermitteringar, tror LO. 

Fasas de ut lär arbetslösheten stiga snabbt nästa år och kan då landa på 10,6 procent, spår LO i sin senaste ekonomiska rapport som presenterades på torsdagen.

Skräckscenariot är att arbetslösheten därefter biter sig fast på höga nivåer, även om hälsokrisen är över.

– Kortidspermitteringarna har varit viktiga men ett beklagligt inslag har varit de generella sänkningarna av arbetsgivaravgifterna. Det har varit extremt dyrt och ineffektivt och slagit fel, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson.

Som exempel nämner han att rika Ica-handlare som inte alls påverkats av krisen ändå har gynnats av sänkta arbetsgivaravgifter. En annan sak som oroar är en försämrad a-kassa för alla som tvingas ut i arbetslöshet.

– Det vore ekonomiskt korkat att försämra a-kassan nästa år om vi får en arbetslöshet på över 10 procent.

Vad som händer med alla korttidspermitteringar återstår att se men för att Sverige ska klara av en snabb ekonomisk återhämtning krävs också stora satsningar på arbetsmarknaden och då vill LO-ekonomerna bland annat se investeringar för omställning, infrastruktur och bostadsbyggande.

Dessutom behövs betydande medel till kommunerna för att upprätthålla kvalitet inom den offentliga verksamheten, säger Ola Pettersson.

LO har räknat på att det behövs ytterligare 35 miljarder kronor till kommunsektorn nästa år och 50 miljarder kronor år 2022. Det behövs också resurser för att komma till rätta med fler anställda och fler vårdplatser inom äldreomsorgen. 

– Sverige måste börja prioritera offentlig konsumtion. Det behövs färre weekendresor och köksrenoveringar, säger Ola Pettersson.

Är det ditt sätt att säga att skatterna ska höjas och rot ska bort?
– Ja, vi behöver högre kapitalskatt och lägga mindre resurser på att stötta livspusselproblem i medelklassfamiljer. 

Det svenska skuldberget kommer öka från dagens 35 procent av BNP till cirka 42-43 procent, tror LO. Men det finns mer utrymme än så för bruttoskulden och Sveriges position kommer inte att försämras relativt jämfört med andra länder efter den här krisen, poängterar LO-ekonomen Håkan Hellstrand.

LO lägger däremot in en brasklapp om osäkerheten med prognoserna eftersom ekonomin påverkas av coronaviruset och ingen vet om det kommer en andra våg till hösten. 

– Det finns risker att man underskattar pandemin och det finns också en stor osäkerhet i hur det internationella samarbetet kring återhämtningen blir, säger Håkan Hellstrand.

Prognosjämförelse BNP

Prognosjämförelse Arbetslöshet