Indiska fackledare hotar med dagslång hungerstrejk
Det fortsätter koka på den indiska arbetsmarknaden. Nu planerar flera fack ännu en protest mot landets regering. De är kritiska till att strejkrätten har inskränkts och att längre arbetsdagar införts i samband med coronautbrottet.
Indiska migrantarbetare på en järnvägsstation är på väg hem till Mumbai. Coronautbrottet har skakat om landets arbetsmarknad och nu planerar facken ännu en protest mot regeringen som gjort undantag från arbetsmarknadslagstiftningen.
Den indiska fackföreningarna har länge varit på kollissionskurs med landets regering som leds av Narendra Modi från det hindunationalistiska partiet BJP.
Flera stora fackliga centralorganisationer – som bland annat Intuc med sju miljoner medlemmar, Citu med tre miljoner medlemmar och Aituc med en miljon medlemmar – går nu ut och uppmanar till protester.
– Alla fackföreningar uppmanas att delta i protesterna den 22 maj mot den arbetarfientliga regeringen. Ledarna för de stora facken kommer att organisera en dagslång hungerstrejk i Rajghat (en stadsport, red anmärkning) i Delhi, säger JG Mahurkar, som är vice generalsekreterare för det indiska järnvägsfacket NFIR, till Times of India.
Facken är kritiska till att regeringen begränsat konflikträtten, försämrat arbetsmiljöregler samt ändrat villkoren för förhandlingar och uppsägningar med hänvisning till coronutbrottet.
Under pandemin har vissa delstater också utökat arbetstiden, från åtta till tolv timmar per dag.
Senaste åren har Arbetet Global vid ett flertal tillfällen rapporterat om den ökade spänningen på den indiska arbetsmarknaden. Redan innan coronautbrottet har stora fackföreningar protesterat mot den konservativa regeringen.
I början av januari gick tio fackföreningar i landet ut i protester mot en privatiseringsreform.
Förra året drev premiärminister Narendra Modi på för att privatisera statsägda järnvägsbolag, banker men också flygbolaget Air India och oljebolaget BPCL.
Indien är känt för sin omfattande statliga förvaltning och byråkrati och landet har relativt många företag som drivs i statlig regi.
Enligt regeringen skulle en privatisering förbättra ekonomin och öka produktiviteten.
Innan coronutbrottet bromsade den ekonomiska utveckling dessutom in i landet, vilket skedde i stark kontrast mot det senaste årtiondet då antalet fattiga kraftigt minskat.
Att ekonomin inte växte lika snabbt ledde till ett tilltagande missnöje. Privatiseringsreformen fick dessutom många statligt anställda att oroa sig för sina jobb.
Det finns dock även andra förklaringar till protesterna.
Fackföreningarna i Indien är starkt politiserade och sedan Narendra Modi kom till makten 2014 har motsättningarna växt.
De hindunationalistiska regeringspartiets politik har också lett till ökade motsättningarna mellan hinduiska- och muslimska grupper.
