Vi befinner oss mitt i en kris som världen aldrig tidigare skådat. En världsomspännande pandemi som drabbat vår kontinent i en historiskt stor omfattning. 

Hittills har mer än 145 000 avlidit av viruset i Europa och fortfarande råder undantagstillstånd i flera länder. Och konsekvenserna av krisen inom EU är ännu inte möjliga att överblicka.

Kritiker varnar för att coronakrisen är dödsstöten för unionen. Att EU spelat ut sin roll en gång för alla.

I flera europeiska länder växer EU-kritiska, nationalistiska partier i popularitet och även Sverigedemokraterna betonade bara härom veckan att svenskarna måste komma först.

Men det finns inget fog för någon alarmism. Den kris vi nu befinner oss i bör snarare ses som en möjlighet till ett omtag. Att det nu finns tillfälle för en så nödvändig skjuts för ett klimatneutralt och rättvist Europa.

EU som samarbetsprojekt föddes ur andra världskrigets ruiner. Och enigheten då var stor. Europa ville inte se fler världskrig med förödelse eller massdöd. 

Nationer och grupper  skulle inte någonsin mer ställas mot varandra.

Europadagen, den 9 maj uppmärksammar symboliken i just detta.

Att fred vinner över krig, det goda över det onda. Visst kan det låta klyschigt. Men påminnelsen om gemenskap över landsgränserna är viktigare än på mycket länge – så här 75 år efter krigsslutet. 

Vi behöver återskapa den samsyn och framtidstro som rådde då när EU grundades.

I kriser finns möjligheter för nystart, skiften och förändringar, det har vi lärt av historien. Nya tankebanor kan utforskas och nya sätt att omforma ett samhälle kan sjösättas. 

För EU är detta i högsta grad relevant. Med Brexit, växande EU-motstånd och ökade diktatoriska trender i flera av medlemsländerna behövs en omstart.

Och det finns en överordnad fråga som EU inte kan blunda för, som unionen måste ta sig an såsom en ansvarsfull aktör i världen.

Klimathotet är 2020-talets ödesfråga. Och arbetet för en klimatomställning är redan igång inom unionen. Initiativen finns och viljan att höja takt och ambitioner finns.

I december presenterade EU-kommissionen ett första utkast i EU:s nya klimatlag, Green Deal, som den också kallas. Planen är att konkreta åtgärder ska presenteras för att unionens klimatmål om klimatneutralitet 2050 ska uppnås liksom hur utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till 2030.

Den svenska socialdemokratiska europaparlamentarikern Jytte Guteland är huvudförhandlare i processen från parlamentets sida och hennes krav är mycket tydliga. 

Takten måste vara snabbare och det måste göras mer, utsläppen måste minska med hela 65 procent till 2030. Och det går inte att nå klimatmålen utan rättvisa, menar Guteland.

Att klimatfrågan blir central också i omställningen efter coronakrisen är därför självklar enligt allt fler. 

Men oenigheten är stor mellan de olika politiska lägren, liksom mellan de svenska partierna i EU. Partierna på högerkanten stödjer inte Gutelands höga klimatambitioner. 

Och här blir det tydligt att den framtidsinriktade samarbetsviljan finns bland vissa, men inte alla politiska partier.

I mitten av april lanserades ett klimatupprop av Europaparlamentets miljöutskott underskrivet av 79 EP-ledamoter och 100 civila samhället-aktörer med en uppmaning att klimatarbetet måste stå i centrum under återhämtningen efter corona.

Huvudbudskapet i uppropet är tydligt. En återhämtning efter coronakrisen kan inte bara handla om ekonomi. Att rädda Europa ur krisen går inte utan att samtidigt ta kampen för klimatet. 

”Låt oss inte motsätta oss de två striderna, men låt oss slåss och vinna dem på samma gång.”, skriver uppropet, ett upprop som varken KD, M eller SD står bakom.

Europadagen den 9 maj kommer inte firas som vanligt i år. Festligheter, ceremonier och konferenser ställs in.

Men Europadagen påminner oss mer än på länge, mitt i den pågående pandemin, om vad som måste göras för vår kontinents och vår världs överlevnad. Och den påminner oss om framtidsandan som låg till grund för Europasamarbetet från början. 

Att utan samarbete, framtidstro och förändringsvilja kommer vi ingenstans.

Nu har EU chansen att ta ledartröjan i vår tids stora ödesfråga. 

För att komma ur coronakrisen måste en rättvis klimatomställning sättas överst på dagordningen. Trots att högern som vanligt prioriterar helt fel.