59 miljoner jobb i fara i EU
59 miljoner jobb i EU är i riskzonen på grund av pandemin. De kan ta många år innan arbetsmarknaden och ekonomin återhämtar sig, uppger konsultbyrån McKinsey i en ny rapport.
Nästan en fjärdedel av alla anställda inom privata näringar i EU kan påverkas av coronaepidemin, bedömer McKinsey och riskerar att permitteras, sägas upp eller få neddragningar av arbetstiden.
Om karantänen och strategin med social distansering håller i sig länge kan i värsta fall 59 miljoner jobb i EU:s 27 medlemsländer påverkas.
På bara några månader kan arbetslösheten fördubblas.
Enligt de senaste siffrorna från EU:s statistikbyrå Eurostat, som presenterades den 1 april, låg arbetslösheten på 6,5 procent i februari.
Det är den lägsta siffran sedan 2008 och i vanliga fall skulle det tas emot som en positiv nyhet. Men krisen har gått snabbt och några positiva tecken finns inte på dagens arbetsmarknad.
De senaste två månaderna har prognoserna varit tvungna att skrivas om.
I sin analys uppger McKinsey att arbetslösheten i EU kan stiga till 11,2 procent nästa år.
Konsultfirman hävdar också att det är troligt att det dröjer till 2024 innan arbetslöshetssiffran sjunker till samma nivå som innan coronautbrottet, uppger Reuters.
Olika branscher tros dock drabbas olika hårt.
Mörkast ser det ut för hotell- och restaurangbranschen, kultur, nöje där tre av fyra jobb uppges vara i riskzonen.
Små- och medelstora företag är de som spås drabbas hårdast men vissa branscher, som IT-branschen, tros klara krisen ganska bra.
Även andra bedömare ger likartade framtidsprognoser.
Nyligen kom Internationella valutafonden, IMF, med en prognos där de bedömde att arbetslösheten skulle fördubblas i euroländerna till nästa år och hamna kring 10,4 procent.
Europafacket varnar för att vissa EU-länder har börjat tumma på mänskliga rättigheter under krisen.
I Kroatien har regeringen, utan att förhandla med facket, till exempel infört en lag som gör det möjligt att tillfälligt sänka lönen och göra avsteg från arbetsmiljölagstiftningen.
I Frankrike har staten öppnat för möjligheten att för vissa yrkesgrupper tillfälligt utöka arbetsveckan från 48 timmar till 60-timmar.
I Ungern har regeringen genomfört kraftfulla undantagslagar som kan förlängas utan att tillfråga parlamentet.
Den ungerska premiärministern Viktor Orbán kan nu styra landet med dekret och behöver därmed inte ta hänsyn till oppositionen.
Den ungerska regeringen har även inför fängelsestraff för de som sprider ”fejknyheter” om coronaviruset.
Eftersom det är en tolkningsfråga vad en fejknyhet är så finns det, enligt Europafacket, en risk att fackföreningar och organisationer som försvarar mänskliga rättigheter kan påverkas om de rapporterar om händelser som regimen inte gillar.
Grupper i Europaparlamentet har riktat hård kritik mot Ungern som vissa anser håller på att förvandlas till en diktatur.