Skyddsutrustning – vilken som krävs och när – har blivit en av de största frågorna bland personal i vård och omsorg i takt med att coronaviruset har spridits mer och mer i samhället och framför allt tagit sig in på äldreboenden.

För några veckor sedan uppdaterade Folkhälsomyndigheten rekommendationerna kring skyddsutrustning, något som gjort många upprörda eftersom man anser att det är en sänkning av kraven.

Statsepidemiolog Anders Tegnell säger att det inte är en sänkning, utan att det handlar om att rätt skydd ska användas i rätt situation och att det är arbetsgivarens ansvar. 

– Den typen av analys måste man göra som arbetsgivare på varje ställe. Man har ett väldigt tydligt ansvar för att definiera de arbetsmoment där man behöver ha skyddsutrustning och där man inte behöver ha det. Riktlinjerna måste tas fram lokalt, säger Anders Tegnell. 

I Folkhälsomyndighetens rekommendationer står att vid risk för kontakt- och stänksmitta ska personlig skyddsutrustning användas. 

Det innebär utöver handskar skyddsförkläde, oftast räcker kortärmat, och visir eller munskydd och glasögon.

I Region Stockholms riktlinjer, som också gäller äldreomsorgen, betyder det att det är skyddsutrustningen som ska användas vid misstänkt eller konstaterad covid-19. 

Som KA berättat kom dock den sjunde april ett beslut från Arbetsmiljöverket som går längre än riktlinjerna. Efter att Kommunals skyddsombud lagt ett skyddsstopp på Serafens vård- och omsorgsboende i Stockholm, förbjöd Arbetsmiljöverket Serafen att utföra ”patientnära arbete” vid konstaterad och misstänkt covid-19 utan att både visir och munskydd används. 

Kommunal ser beslutet som vägledande för hela landet, men Arbetsmiljöverket vill inte slå fast att det är det.

Under påskhelgen gjorde Arbetsmiljöverket ett gemensamt uttalande med Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Där poängteras att beslutet för Serafen gäller just den arbetsplatsen, att det fortfarande är Folkhälsomyndighetens rekommendationer som är grunden och att det måste göras lokala riskbedömningar av vare fall. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till förvaltningsrätten.

En annan fråga är vad som räknas som misstänkt covid-19. Räcker det att en brukare i hemtjänsten har symtom på luftvägsinfektion? Det ska det göra, säger Anita Cronholm, strateg på äldreförvaltningen i Stockholm. 

– Det beror ju lite på. Det har ringt en del och frågat hur de ska göra med en kund som hostar väldigt mycket och alltid har gjort det, ska de betrakta den som smittad? Nej det ska man inte, om det inte är något nytt som har tillstött. Men om det är det så får man räkna det som misstänkt smitta, säger Anita Cronholm. 

Rutinen är att man då kontaktar hemsjukvården som kan komma och ta prov, och i väntan på svar används skyddsutrustning. 

Men så fungerar det inte i all hemtjänst i Stockholm, varken i privat eller kommunal. Det kan Kommunal konstatera efter att de gjort uppsökande besök hos hemtjänstföretag och efter kontakt med medlemmar. 

Oklarheter kring vad som räknas som ett misstänkt fall finns på fler håll, också på äldreboenden.

– Det har varit mycket förkylningar och då har vi inte fått höra att vi ska ta på oss skydd. Det är inte tydligt för mig vad som är ett misstänkt fall. Är det feber eller hosta eller minsta lilla symtom? För sådana boende har vi ju utan att vi använder skyddsutrustning, berättar en undersköterska på ett äldreboende i en västsvensk kommun som vill vara anonym. 

I Umeås hemtjänst har Kommunal gjort en så kallad 6:6a-anmälan, med krav på åtgärder enligt arbetsmiljölagen. Där är rutinen vid symtom att ringa sjuksköterska och sedan jobba vidare utan skyddsutrustning.

Vid konstaterad covid-19 eller ”kraftiga symtom” används skyddsutrustning. Det finns några uppsättningar per hemtjänstenhet.

– Vi menar att efter att man har ringt sjuksköterska ska man ta på sig utrustningen. Den ska man ha med sig, man ska inte behöva åka tillbaka och hoppas att de här coronakiten som gjorts i ordning finns kvar, säger Ethel Henriksson, huvudskyddsombud i hemtjänsten i Umeå. 

De anser också att de borde ha tillgång till långärmade skyddsförkläden, för att inte få smitta på arbetskläderna. 

I Göteborgs hemtjänst används skyddsutrustning om en brukare har symtom, enligt Silvana Vretoska som är skyddsombud i Askim-Frölunda-Högsbo.

Det behövs inte att en sjuksköterska har sagt att det kan vara covid-19.

Men även här anser Kommunal att de borde ha långärmade skyddsförkläden, eftersom det finns risk för smitta på arbetskläderna. Som KA skrivit tidigare har Kommunal även här gjort en 6:6a-anmälan på grund av bristande skyddsutrustning. 

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.