Eftersom Coronavirusets spridning troligen sänker den ekonomiska tillväxten en tid framöver anser Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin att löneökningarna i den pågående avtalsrörelsen måste bli återhållsamma.

Att kräva högre ”normala” löneökningar kan leda till att svenska företag slås ut, är resonemanget. 

Men tillfälliga nedgångar klaras inte genom att sänka avtalade löner.

Att vältra över kostnaderna på löntagarna vid tillfälliga ekonomiska kriser, vare sig kriserna beror på ansvarslös bankutlåning, sjukdomar, länders överkonsumtion eller har någon annan orsak, har aldrig varit en lyckad väg ur kriser.

Att rycka undan människors möjligheter till försörjning kan i stället fördjupa krisen och göra den mer utdragen.

Visst riskerar en del företag att tillfälligt gå sämre om coronaviruset slår mot ekonomin.

Men då måste man också hitta tillfälliga riktade lösningar, inte driva igenom generella sänkningar av löneutvecklingen.

För företag med svag konkurrenskraft innebär en sänkt löneutveckling i stället att de hålls igång med konstgjord andning trots att de på längre sikt är för svaga för att drivas vidare.

Att hellre satsa på starka och konkurrenskraftiga företag är en del av den strukturomvandling som ständigt sker i ekonomin.

Den svenska linjen att bejaka strukturomvandlingen och hålla uppe lönerna har därför gjort att Sverige har lyckats klättra till det absoluta toppskiktet av konkurrenskraftiga exportinriktade små ekonomier.

Denna utveckling varken ska eller behöver brytas med hänvisning till coronaviruset.

Men det finns ett krux även i denna beskrivning.

Det är att det också finns enskilda områden i ekonomin där företag som har en grundkapacitet att på lång sikt klara sig utmärkt ändå tillfälligt drabbas så hårt att hela företaget hotas.

Det var vad som hände flera företag under finanskrisen 2008.

IF Metall, då med Stefan Löfven som ordförande, slöt därför ett avtal om kortidsarbete med arbetsgivaren som innebar att de anställda under en begränsad tid skulle gå ned i arbetstid, att annan tid skulle läggas på utbildning och att de anställda skulle få betalt för färre timmar.

Den avtalade lönen påverkades dock aldrig.

Detta var en utmärkt lösning för att klara företag igenom den tillfälliga krisen och ett avtal som enligt utvärderingar räddade en mängd arbetstillfällen.

För ett år sedan föreslog en statlig utredning under IF Metalls tidigare ordförande Anders Ferbe att detta system med korttidsarbete snabbt borde kunna sjösättas vid tillfälliga kriser.

Kostnaderna föreslås delas mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten.

Men de avtalade lönerna påverkas aldrig.

Det är utmärkt att de fyra samarbetspartierna nu säger sig skynda på att införa denna möjlighet till korttidsarbete. Här finns det vapen mot den tillfälliga ekonomiska nedgång som coronaviruset kan ge. 

Men när det gäller avtalsrörelsen bör den naturligtvis fortgå som vanligt. Teknikföretagens utspel om låga löneökningar får därför ses som ett naturligt inslag i löneförhandlingarna men den har inte någon bäring på den reella ekonomi.

Men att regeringen nu snabbar på med att införa korttidsarbete är utmärkt.