För sjunde gången presenterar LO sin jämställdhetsbarometer, en årlig rapport som kompletterar jämställdhetsdebatten med ett klassperspektiv.

I årets rapport ligger tyngdpunkten på hur skilda villkor i arbetslivet – där arbetarkvinnor har de sämsta lönerna och arbetsmiljöerna, män i tjänstemannayrken de bästa – återspeglas i pensionerna.

LO har beställt statistik från Pensionsmyndigheten som visar hur mycket nyblivna pensionärer fick i pension 2018, uppdelat på arbetar- och tjänstemannayrken.

Siffrorna bildar en brant trappa. På det nedersta trappsteget finns kvinnor i arbetaryrken med 16 100 kronor i månaden i total pension före skatt.

Därefter följer manliga arbetare med 20 100 kronor i pension före skatt, kvinnliga tjänstemän med 23 100 kronor, och slutligen manliga tjänstemän med 33 200 kronor – drygt dubbelt så mycket som arbetarkvinnorna får.

Skillnaderna i allmän pension är relativt små. Det är i stället tjänstepensionen som skiljer sig åt mellan grupperna. Och i takt med att den allmänna pensionen urholkas blir tjänstepensionen en allt större del av den totala pensionen.

Pensionsklyftorna grundläggs genom att kvinnor i arbetaryrken har lägre löner än övriga grupper, arbetar mer deltid – och har en arbetsmiljö som i många fall tvingar dem att ta ut pension i förtid.

– Jag har själv sett exempel på att Försäkringskassan föreslår personer med svag hälsa att ta ut pension tidigt. Det är chockerande att myndigheter uppmanar till det, eftersom det är förödande för pensionen, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Genomsnittlig total pension bland nyblivna pensionärer

Kvinnor i LO-yrken jobbar i högre utsträckning under hög anspänning och med små möjligheter till kontroll.

Att digital teknik används för att styra arbetet har i många fall ökat pressen.

– I äldreomsorgen har jobbet blivit hårt reglerat, exemplifierar LO:s andre vice ordförande Berit Müllerström. Hur lång tid dusch, mat och städning får ta styrs på minuten. Det kan vara svårt att ens ta paus för att gå på toaletten. Under sådana villkor är det svårt att arbeta fram till pensionsåldern.

En förutsättning för bra pension är att man arbetar heltid hela livet.

Av kvinnorna i arbetaryrken arbetar 46 procent deltid, mot 15 procent av männen i arbetaryrken och 10 procent av männen med tjänstemannajobb.

Skillnaderna är alltså mycket stora. Ändå går utvecklingen åt rätt håll, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

– När vi gjorde den första jämställdhetsbarometern 2014 jobbade 52 procent av LO-kvinnorna deltid, nu är det 46 procent. Och under de sju år som gått har kvinnors löner ökat med 16,2 procent, männens med 12,5 procent.

I årets avtalsrörelse hoppas LO ta ytterligare ett litet steg mot utjämning genom en låglönesatsning för dem som tjänar mindre än 26 100 kronor i månaden.

Karl-Petter Thorwaldsson bedömer att det finns ”en god möjlighet” att nå LO:s mål att halvera löneskillnaden mellan arbetarmän och arbetarkvinnor till år 2028.

Men han medger att den utjämning mellan män och kvinnor som skett hittills delvis beror på faktorer utom fackets kontroll, som att sysselsättningen i Sverige har ökat.

Under torsdagen lanserade även jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) en ny kommission som ska presentera förslag på att långsiktigt öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män i Sverige.

– Vi har kommit långt i ekonomisk jämställdhet, löneskillnaderna minskar och vi har EU:s högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor. Men vi har mycket kvar att göra, och behöver öka takten. Pengar är makt och makt ska fördelas jämställt, sa Åsa Lindhagen på en pressträff.

­Kommissionen ska lämna förslag på att öka den ekonomiska jämställdheten inom områdena: Lön, övrig inkomst, fördelningen av offentliga stödinsatser samt metoder för att uppnå jämställda arbetsplatser.

Kommissionen kommer att bestå av ordföranden Lise Bergh, jurist, samt ledamöterna Mahmood Arai, professor i nationalekonomi, Sture Nordh, före detta TCO-ordförande och Nina Åkestam Wikner, forskare och författare.  

– Det här känns väldigt inspirerande. Det är ett brett uppdrag, men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att vi är långt ifrån ett jämställt Sverige. Vi kan inte vänta i 100 år, utan måste ta varje tillfälle att se över vad som pågår, sa kommissionens ordförande Lise Bergh på pressträffen.