Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

 Jag har fortfarande inget bra svar på om det skulle funka. 

Jag tänker på Portugal i stället. Där har vi ett land som hävdar att det både kan äta kakan och ha den kvar.

Men vi backar först tillbaka till 2008.

USA:s finansiella system kraschar. Sen sköljde en våg av kris och skuld över EU. Portugal var – tillsammans med Grekland, Spanien, Irland – ett av de länder som drabbades värst. 

Redan innan kraschen hade Portugal en dålig ekonomi och stora skulder.

När krisen kom fanns inget utrymme att värja sig. Landet var tvunget att be om massiva lån samtidigt som tuffa åtstramningar genomfördes. Men den portugisiska premiärministern, socialdemokraten António Costa, tog sedan över makten och kritiserade EU:s tuffa åtstramningskrav.

Han lyckades övertala EU-kommissionen att testa ett nytt recept. Tanken var att satsa sig ur krisen. Främja tillväxten samtidigt som budgetunderskottet sanerades. 

Lönerna för offentliganställda höjdes, liksom minimilönerna som nu ligger kring 6 800 kronor i månaden.

När lönerna höjdes fick staten större skatteintäkter. Krislånen från IMF och EU återbetalades i förtid och landets ekonomi växte, konstaterar Svenska institutet för europeiska studier (Sieps) i en analys.

Dessutom har arbetslösheten halverats sedan krisdagarna och ligger nu på samma nivå som i Sverige, 6,9 procent.

António Costa talar nu stolt om det portugisiska receptet för att ta sig ur krisen. 

Vi i Sverige är ännu inte i en lågkonjunktur men den lurar utanför dörren.

När det snart kommer nya påbud om åtstramningar och besparingar kan det vara värt att tänka en stund på Portugal och hur landets premiärminister sitter inne i en varm stuga och både äter kakor och har dem kvar.

Så då var det klart då. Det verkar gå att både äta kakan och ha den kvar.

Men. Kanske ändå inte.

Portugal har visserligen lyckats att höja löner, betala av krislån och sänka arbetslösheten men att utropa stimulanspolitiken till en fantastisk framgångssaga vore fel.

Den socialdemokratiska regeringen tillträdde efter att en borgerlig regering redan genomfört kraftiga åtstramningar. Vissa skulle uttrycka sig som om att socialdemokraterna bara slog sig ned framför ett dukat bord. 

Och även om landet inte längre har underskott i sin statsbudget så har det, efter Grekland och Italien, den tredje största statsskulden (drygt 120 procent av BNP).

Socialdemokraterna leder nu en minoritetsregering som går en oviss politisk framtid till mötes. Dessutom behövs det snart göras stora, och förmodligen impopulära, förändringar av pensionssystemet i landet som har ett av EU:s lägsta födelsetal. 

Den svåra frågan om det går att äta kakan och samtidigt ha den kvar förblir obesvarad.