”För vår del är alla berättigade till lika vård”, säger ambulanssjukvårdaren Emil Gunnarsson.

”Skärpningen är jättebra. Vi kommer ju bara för att hjälpa folk, vi vill ingen illa. Vi vill att det ska gå bra.

Det är befängt att ge sig på ambulanspersonal, även om det inte finns anledning att ge sig på någon alls. Men visst, har man en kriminell historik kan jag förstå att man reagerar när polisen kommer. 

Jag har jobbat i snart fyra år, och har inte själv befunnit mig i någon hotfull situation, de gånger det varit något har polisen haft koll på läget.

Men jag har kolleger som blivit slagna. Det är ju inte alltid patienten i fråga som ger sig på oss, det kan vara att man gett sig på ambulansen när vi är hemma hos någon. Eller att man skjuter med grön laser på väg ut på ett larm. Eller stenkastning. 

Högsta straff höjs till 6 år grovt våld mot tjänsteman

Så jag tycker det är bra med skärpta straff även om det är svårt att säga om det leder till förändring. Förhoppningen är ju det. Det är ju ganska skarpa straff. Folk har kanske det i åtanke, särskilt yngre som tycker det är lite coolt att göra något.

När vi får ett ärende görs en bedömning. Handlar det om misshandel brukar polisen följa med, eller så kan de vara med på medlyssning via Rakel (radiokommunikationssystemet) och se om det finns hot- eller våldshistorik hos en person till exempel.

– Vi tänker inget särskilt kring platser eller adresser, säger Emil Gunnarsson.

”Sabotage mot blåljusverksamhet” blev ett nytt brott vid årsskiftet.

Vår säkerhet kommer ju först. Man blir ganska drillad, vi går ju in i många lägenheter och hus. Och vi söker alltid av platsen, det är det första man gör.

Handlar det om en lite tung lägenhet undviker man hörn, till exempel. Man tänker alltid att man ska ha en väg ut. Och känns det inte okej alls backar vi och ropar på polisen.

Offentliga rum är lättare och en mer trygg miljö för oss. Det är mycket folk i rörelse, ofta finns både väktare och poliser nära. Det är också lättare att ta sig därifrån, bilen står ju aldrig instängd i en återvändsgränd.

– Det är ju inte alltid patienten i fråga som ger sig på oss, det kan vara att man gett sig på ambulansen när vi är hemma hos någon, berättar Emil Gunnarsson.

Hamnar man på trånga gator är det bra att backa in bilen så att man bara kan köra rakt ut om något händer.

Vi tänker inget särskilt kring platser eller adresser, för vår del är alla berättigade till lika vård. Har det varit turbulent på ett ställe kan polisen åka med, eller om något hänt får de söka av platsen först. Men området utgör ingen skillnad rent arbetsmässigt.

Det är ett väldigt roligt jobb och jag får en bra bild av hela Göteborg. Oftast befinner vi ju oss i socio­ekonomiskt utsatta områden. Det är ju rimligt någonstans, där har människor inte samma förutsättningar att sköta sin hälsa som man har i andra områden.”

Stärkt skydd och skärpta straff

”Sabotage mot blåljusverksamhet” blev ett nytt brott vid årsskiftet. Grovt sabotage kan ge livstids fängelse.

Samtidigt höjdes straffskalan för grovt våld mot tjänsteman. Tidigare var straffet lägst sex månader och högst fyra år. Nu – lägst ett år och högst sex.

Emil Gunnarsson

Yrke: Ambulanssjukvårdare, undersköterska i botten.

Bor: Mölndal.

Ålder: 31.

Bäst med jobbet: När det går bra för patienten.

Sämst: Motsatsen.