Frukostmötet med IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven fick metallombudsmannen Karl-Petter Thorwaldsson att tappa hakan.

Efter den vanliga punkten, hur det gick med hans område, facklig politisk samverkan, fick han veta att IF Metall ville se honom som nästa LO-ordförande. 

Det var 2010, två år innan valet skulle ske, uppger Karl-Petter Thorwaldsson i sin bok Ingen ska lämnas efter. 

När bomben släpps i medierna ett år efter frukostmötet på förbundskontoret bryter IF Metall alla kända mönster.

Tidigare har LO:s valberedning tagit fram en ordförandekandidat i det tysta. Inget förbund har lanserat en kandidat öppet ett helt år före LO-kongressen.

Av 13 ordföranden har 1 kvinna haft posten som LO:s ordförande

– Vi ville tidigt signalera att Karl-Petter var en kompetent och bra kandidat. Eftersom han inte varit förbundsordförande, eller kom från LO-ledningen, tänkte vi att övriga förbund behövde tid att få reda på vem han var, säger Anders Ferbe, som då var vice ordförande i IF Metall och som senare tog över orförandeklubban.

När Kommunal lanserade sin kandidat Tobias Baudin, numer förbundets ordförande, ett halvår senare, var den öppna striden om ordförandeposten i LO ett faktum.

Spelet, där förbunden formerade sig bakom sina kandidater, pågick tills det var en och en halv vecka kvar till kongressen i maj 2012. 

Då föreslog valberedningen att Karl-Petter Thorwaldsson, med ett förflutet som SSU-ordförande och informationschef hos Socialdemokraterna, skulle väljas till ordförande.

Tobias Baudin blev förste vice ordförande. 

När Karl-Petter Thorwaldsson nu, nästan åtta år senare, meddelat att han inte ställer upp för omval i juni 2020, ligger fältet åter öppet.

Det kan bli en offentlig strid igen, men mer talar för att LO återgår till det normala och låter valberedningen arbeta i fred. 

Varken Anders Ferbe eller de fackliga ledare Arbetet talat med vill peka ut någon efterträdare, eller diskutera möjliga kandidater.

Men historien däremot talar klarspråk. Om man går tillbaka och ser på vilka ordförande LO haft hittills finns det en självklar tronföljare: Nästa LO-ordförande blir GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Sedan LO grundades 1898 har tretton personer suttit som ordförande.

Sex av dem har, precis som Per-Olof Sjöö, varit träarbetare, där även snickare räknats in historiskt.

– Det handlar nog historiskt om att Träindustriarbetareförbundet var en bra kompromiss mellan de stora drakarna, men jag är inte säker på att dynamiken är densamma längre, säger Per-Olof Sjöö själv.

Han är inte bara ordförande för rätt förbund, historiskt sett, utan har också rätt kön. Tolv av de tretton tidigare ordförandena har varit män. 

Undantaget är Wanja Lundby-Wedin. Med ett rungande ”JA” och stående ovationer valdes hon till LO:s första kvinnliga ordförande år 2000. 

Men mansdominansen bröt hon redan sju år tidigare när hon blev första kvinna i LO-ledningen.

Hon säger själv att det inte hade varit möjligt för henne som enhetschef på Kommunal att bli vald om inte LO beslutat att ledningen skulle vara jämställd.

– Det beror inte på att jag inte var kompetent, utan på att det funnits så många män som de inte hade kunnat gå förbi. Alla förbundsledningar bestod av män. Det hade inte gått att välja en kvinna från ett förbundskontor. 

Till skillnad från när Karl-Petter Thorwaldsson valdes fick Wanja Lundby-Wedin inte bara frågan, utan också förbundens stöd, ett helt år innan den dåvarande ordföranden Bertil Jonsson skulle avgå.

Hon säger att hon kände ett starkt stöd och ett ansvar att tacka ja. 

– Jag hade chans att bli den första kvinnliga ordföranden. Jag kunde inte backa för någon man. Det hade känts fel. Det var ett glastak som krossades.

När Wanja Lundby-Wedin tillträdde som LO:s ordförande fyllde hon 48 år. Detsamma gällde Karl-Petter Thorwaldsson. 48 år är snittåldern för de fem senaste nyvalda på posten. 

Per-Olof Sjöö ligger ganska rätt även där med sina 52 år.

Men trots att statistiken talar sitt tydliga språk och framtiden verkar förutbestämd är det inte aktuellt, hävdar han själv.

– Nej, du. Jag är en trogen tjänare i GS medlemmars vingård. Jag stannar här så länge jag har det förtroendet, säger han.

Om det inte blir Per-Olof Sjöö är det ändå mycket som talar för att nästa LO-ordförande passar i samma mall som tidigare, konstaterar historikern Petra Pauli vid Göteborgs universitet. 

I en doktorsavhandling om arbetarrörelsens ledare har hon analyserat bakgrund, utbildning och karriärvägar för dem som suttit i de verkställande utskotten för LO och för Socialdemokraterna.

Som historiker sökte hon efter förändring och det avvikande. Hon blev frustrerad i analysen av LO:s ledarskap. 

– Det hade inte förändrats alls på hundra år! Och man kan nog konstatera att: Nä, det kommer inte att förändra sig den här gången heller. Det kommer att bli precis samma typ av ledare ytterligare en gång, säger hon.

Det allra viktigaste för en LO-ordförande är, enligt henne, att komma från de egna leden och ha erfarenhet av arbetet medlemmarna utför.

– Hela legitimiteten bygger på att man har bakgrunden, att man har själv varit på golvet, säger hon och tillägger att det gäller för hela LO-ledningen.  

De kandidater det spekulerats om för framtiden följer mallen. Kommunals ordförande Tobias Baudin är en favorit.

Han är erfaren, omtyckt av de flesta, snart 45 år och har sin bakgrund i LO:s största förbund. Att Kommunal nyligen spräckte LO-samordningen inför nästa års avtalsrörelse kan dock vara ett problem.

Det hade inte förändrats alls på hundra år! Och man kan nog konstatera att: Nä, det kommer inte att förändra sig den här gången heller

Flera anser också att det är dags för en kvinnlig ordförande igen.

IF Metalls ordförande Marie Nilsson har nämnts som en kompetent person med förmåga att ena. Men hon kommer från samma förbund som nuvarande ordföranden. 

Inget förbund har haft två LO-ordföranden i rad, förutom just Träarbetareförbundet.

Även Handels ordförande Susanna Gideonsson, som är folklig och har gedigen facklig erfarenhet, kan vara aktuell.

Eller kanske förbundets vice ordförande Elisabeth Brandt Ygeman. Det blir i så fall första gången ordföranden kommer från Handels, som är LO:s näst största kvinnoförbund. 

Att hämta nästa LO-ordförande från den växande service-sektorn vore naturligt, enligt Wanja Lundby-Wedin.

– Man kan konstatera att dominansen från industrin varit total hittills, säger hon.

– IF Metall har ju haft en ordförande nu och det skulle nästan vara märkligt om det blev en till. Det är fråga om styrka, trovärdighet och legitimitet att alla känner sig representerade. 

Jag hade chans att bli den första kvinnliga ordföranden. Jag kunde inte backa för någon man. Det hade känts fel. Det var ett glastak som krossades

Om nästa ordförande ska komma från servicesektorn, finns det ytterligare en kandidat som tillsammans med Per-Olof Sjöö har en särställning rent historiskt. Att det är en kvinna, gör den extra intressant.

Fyra av de senaste fem LO-basarna har nämligen varit LO:s vice ordförande tidigare. Den rollen innehar i dag Therese Guovelin.

Hon fyller visserligen 56 år i vår, och skulle därmed bli den äldsta som tillträtt LO-tronen hittills, men hon har använt sina år till att samla på sig en gedigen facklig erfarenhet. 

Det talar också till hennes fördel att hon kommer från Hotell- och restaurangfacket.

Ett förbund som visserligen aldrig fört fram någon LO-ordförande tidigare men som hållit sig utanför grupperingarna 6F, industrin och Kommunal som stridit inför avtalsrörelsen.

Hon skulle kunna bli en ordförande som alla läger inom LO kan enas kring.

– Det LO behöver nu är en sammanhållande kraft. Någon som orkar vara tydlig, och ser till att alla blir lyssnade på och tas på allvar, men som samtidigt törs ta i ordentligt och ta på sig ledartröjan, säger Anders Ferbe och får medhåll av Wanja Lundby-Wedin. Om det är Therese Guovelin låter de dock vara osagt.  

Det enande uppdraget är ännu viktigare nu än när Karl-Petter Thorwaldsson tillträdde, enligt Anders Ferbe.

Då var den främsta uppgiften att sätta LO på kartan i opinionen. Det är fortfarande viktigt, säger han, liksom att ha en politisk näsa och analytisk förmåga, men allra viktigast är att stärka och ena LO.

Det politiska läget är en utmaning, liksom att ena förbunden i avtalssamordning framöver och vända den negativa medlemsutvecklingen. 

Ordföranden står dock inte ensam med utmaningarna. Hela LO-ledningen ska väljas på kongressen.

Även Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande avgår, så det är minst två pusselbitar som fattas innan bilden är klar. 

Varken avtalssekreterare Torbjörn Johansson eller vice ordförande Therese Guovelin har lämnat besked om de ställer upp till omval.

Enligt Anders Ferbe är person alltid viktigare än förbund när valen till LO ska göras.

LO-ledningens uppgift är att verka för federationen och inte för de enskilda förbunden. Däremot är mixen av människor och bakgrund viktig. 

– De flesta är nog överens om att det är rimligt att LO:s olika branscher avspeglas i ledningen. Det bör vara någon från industrin, och någon från bygg-, service- och välfärdssektorn så att det blir en rimlig mix, säger han. 

Det är ett intensivt pusslande LO:s valberedning har framför sig. Samtalen pågår för fullt med förbunden. Hur de får ihop det visar sig i vår, eller allra senast på LO-kongressen som inleds den 12 juni 2020. 

Heta ordförandekandidater

Personerna det snackas om inför valet av LO-ordförande, även om flera av dem har sagt att de inte är intresserade. Valet sker i juni 2020.

Therese Guovelin LO:s förste vice ordförande

Kommer från HRF som står utanför de stridande grupperingarna i LO. Kan organisationen och de fackliga frågorna väl.

Tobias Baudin Kommunals ordförande

Var en kandidat i ordförande­striden redan 2012 och valdes då till LO:s förste vice ordförande.

Bild: Fredrik Sandberg/TT

Marie Nilsson IF Metalls ordförande

Industrikvinna med diplomatisk och enande framtoning.

Susanna Gideonsson Handels ordförande

Från LO:s näst största kvinnoförbund. Väl förankrad både fackligt och politiskt.

Per-Olof Sjöö GS ordförande

Vältalig, diplomatisk och omtyckt. Från industrin – men ett förbund som inte provocerar lika mycket som IF Metall.

?

Överraskningar är möjliga. Det finns både flera insiders och några outsiders som kan segla upp som starka kandidater.

Bubblare – tänkbara i LO-ledningen

Markus Pettersson Facklig-politisk sekreterare hos Socialdemokraterna

Satt i Transports förbundsledning, men förlorade ordförandestriden i förbundet 2017.

Elisabeth Brandt Ygeman Handels 2:e vice ordförande

Har lång erfarenhet från LO-distriktet i Stockholm. Nämndes i spekulationerna redan inför valet 2012. 

Lisa Bengtsson Förbundssekreterare Kommunal

36 år. Stigit snabbt inom Kommunal, men började sitt fackliga arbete i Transport. Kanske inte aktuell som LO-ordförande än, men väl till en plats i ledningen.

Helén Pettersson  Riksdagsledamot (S)

Bakgrund som ombudsman i LO och HRF. Var redan 2012 en av kandidaterna till att bli LO:s ord­förande.

Johan Lindholm Ordförande Byggnads

Byggnads stridbare ord­förande, som syns och hörs i medier. Kan vara för kontroversiell och ha svårt att få enat stöd från alla LO-förbund.