Få länder lovar schysst omställning
Under fjolårets klimattoppmöte i Polen skrev 53 länder under en deklaration om schysst omställning. Nu har den ersatts av ett annat initiativ. Och färre länder är hittills med på tåget.
Fack, arbetsgivare och stater är överens om att klimatförändringarna påverkar arbetsmarknaden.
Och för att inte skapa kaos menar många att det krävs en schysst omställning så att löntagare inte förlorar sina jobb när exempelvis tunga industrier stängs ned.
Under klimatmötet COP24 i Katowice, Polen, skrev 53 stater, inklusive Sverige, under ”The Solidarity and Just Transition Silesia Declaration” som innebär att länderna tar hänsyn till arbetarnas perspektiv i samband med klimatomställningar.
Initiativet kom från den polska regeringen och världsfacket Ituc ställde sig bakom deklarationen.
Men nu har deklarationen ersatts av ”Climate Action for Jobs Initiative” som lanserades under klimattoppmötet i New York i september.
Initiativet har tagits fram av bland andra FN och dess arbetsmarknadsorgan ILO och leds tillsammans med Spanien och Peru som hyllas för sina nationella planer för en schysst omställning.
Hittills har 46 länder ställt sig bakom ”Climate Action for Jobs Initiative”, alltså färre länder än de som i fjol skrev under deklarationen i Katowice.
De länder som anslutit sig uppmanas att ta fram nationella planer att övergången till gröna jobb ska bli så smidig som möjlig. På engelska kallas begreppet just transition. Men det är inget bindande krav och än så länge har inte Sverige tagit ytterligare beslut kring frågan.
I Norden har Finland och Sverige ställt sig bakom det nya initiativet. Under klimattoppmötet i Madrid, 2-13 december, hoppas världsfacket, Ituc, att fler länder skriver under. Representanter från 196 länder väntas besöka klimattoppmötet.
Den 12 december ska ”Climate Action for Jobs Initiative” lanseras under ett event i Madrid.
Samtidigt har EU storslagna planer för klimatet. EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen har lovat att lansera en europeisk ”Green Deal”.
I den ingår bland annat en europeisk klimatlag, som definierar ett mål om klimatneutralitet senast år 2050 och förslag på importskatt på produkter från länder med lägre klimatambitioner än EU.
Dessutom planeras det för en fond för rättvis omställning. Eftersom vissa sektorer drabbas hårdare av den gröna omställningen, såsom exempelvis kolindustrin är tanken att fonden erbjuder finansiella medel för strukturreformer, såsom utbildning och nya jobb.
Fördelningen mellan EU:s medlemsländer kommer därför skilja sig åt.
Planen är att fonden till en början ska ha en budget på närmare 50 miljarder kronor, vilket av kritikerna utmålas som en droppe i havet.