Facket: ”Bra om nedläggning av AF-kontor kan stoppas”
Efter tung kritik planerar nu regeringen, C och L att stoppa nedläggningen av Arbetsförmedlingens lokalkontor. – Det är positivt och något vi stridit för hela året. Men att bromsa det som sker nu måste gå fort, säger ST:s Fredrik Andersson.
Arbetssökande som inte får hjälp och kommuner som oroar sig för ökade kostnader för arbetslösa.
Reaktionerna på att många av Arbetsförmedlingens lokalkontor ute i landet läggs ner har varit starka.
Nu öppnar partierna bakom januariavtalet för att stoppa nedläggningarna av kontoren, enligt Dagens Nyheter.
Just nu förhandlar regeringen, Centerpartiet och Liberalerna om ett nytt regleringsbrev som ska styra Arbetsförmedlingens verksamhet under nästa år.
En av punkterna som de för samtal om är hur närvaron i hela landet ska säkras.
– Vi för diskussioner om att kunna öppna kontor som Arbetsförmedlingen har stängt och i vissa fall förhindra stängandet av vissa kontor, säger Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet till DN.
Fredrik Andersson, ordförande för fackförbundet ST på Arbetsförmedlingen, har bara läst om nyheten i medier.
– För ST är det positivt och något vi stridit för hela året. Men man har redan börjat med att slå igen kontor och vi säger upp medarbetare. Så det måste gå fort att bromsa det här, säger han till Arbetet.
Enligt DN är förhandlingarna mellan samarbetspartierna inne i en slutfas.
ST:s Fredrik Andersson säger att medarbetare lämnar i snabb takt och att det därför krävs besked från politikerna.
Nu väntar många på myndigheten på att en ny generaldirektör ska utses. Så även Fredrik Andersson.
– Hur ska vi kunna fungera som myndighet under 2020 samtidigt som vi ska bygga det nya? Och hur gör man det med en generaldirektör som inte har mandat? Det tycker jag är en knivig fråga.
Tidslinje – Arbetsförmedlingen
12 december 2018: Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag röstas igenom i riksdagen. Arbetsförmedlingen får mindre pengar.
11 januari 2019: ”Arbetsförmedlingen reformeras i grunden.” Så står det i januariavtalet, en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet och en förutsättning för att kunna bilda regering. Jobbmatchningen ska ske av externa aktörer medan AF ska behålla myndighetsansvaret.
30 januari: Arbetsförmedlingen varslar om uppsägning av 4 500 tjänster. En tredjedel av de anställda.
4 mars: Arbetsförmedlingens styrelse klubbar ett förslag om att lägga ner fler än hälften av sina lokalkontor.
28 mars: Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kallar inriktningsbeslutet om att stänga många kontor förhastat. Hon tycker att generaldirektören borde ha inväntat regeringens uppdrag om hur Arbetsförmedlingen ska se ut utifrån januariavtalet.
9 maj: Regeringen kommer med ett nytt uppdrag till myndigheten för att förbereda inför de stora förändringarna som följer på januariavtalet. Bland annat ska AF titta på hur upphandlingen av fristående aktörer ska utformas för att arbetssökande i hela landet ska ha tillgång till ”likvärdiga tjänster”.
21 maj: Besked om att drygt 1 600 anställda på AF ska sägas upp. Hög personalomsättning och omplaceringar håller nere siffrorna jämfört med de 4 500 som varslades från början.
5 juni: Regeringen kommer inte att förlänga generaldirektör Mikael Sjöbergs förordnande efter att det löper ut i mars nästa år, är beskedet från Ylva Johansson. Hon vill att en ny gd fortsätter reformarbetet.
30 september: Efter en centrala förhandling är nu tidsplanen klar för samtliga kontor som ska läggas ned. Beskedet är så gott som detsamma som i våras.
1 november: AF presenterar sin analys om hur reformen kan gå till. Lägre krav på lokaler och kompetens för framtidens jobbmatchare kan bli resultatet när fler externa aktörer ska ta över Arbetsförmedlingens uppdrag, skriver myndigheten i sin rapport.
21 november: ”Om kaoset fortsätter kommer vi kontakta Moderaterna för att gemensamt gå fram med ett misstroende”, säger V-ledaren Jonas Sjöstedt.
