Åren 2013 och 2014 skärptes kontrollen av de arbetssökande. I den första vändan infördes regeln om att de som får a-kassa måste lämna i aktivitetsrapporter, alltså berätta vad de gjort för att hitta ett jobb.

I andra vändan blev även de som får aktivitetsstöd och deltar i jobb- och utvecklingsgarantin tvungna att lämna in sådana rapporter. 

Samtidigt ökade risken att drabbas av en sanktion, i värsta fall indragen ersättning. 

En ny rapport från institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt effekterna av det ökade kontrollarbetet. IFAU kallar det för ”hoteffekter”. 

– Det vi har kommit fram till är att de här genomgående reformerna som gjordes har påverkat de arbetssökandes sökbeteende. De kommer fortare i arbete, med lite variationer beroende på vilken grupp man tittar på, säger Johan Vikström, docent som författat rapporten tillsammans med doktoranden Stefano Lombardi. 

Så hur mycket snabbare går det att hitta jobb med ett överhängande hot om sanktion?

Johan Vikström betonar att det rör sig om skattningar och att det därför är svårt att säga exakt.

Men en slutsats som lyfts i rapporten är att effekten av att den arbetssökande väger in risken för sanktion ökar jobbchansen med runt tio procent.

Och de som fått en sanktion lämnar arbetslösheten ungefär 33 procent fortare än de som inte fått sanktion. 

Vad är viktigast för att öka jobbchansen – hotet om sanktion eller att få en sanktion?
– Det beror lite på hur man ser det. För en enskild individ är det alltid sanktionen i sig som är det viktigaste. Men det är ju ganska få som får en sanktion. Ser du det från samhällets perspektiv är det snarare hotrisken, säger Johan Viktström. 

Kan man säga att reformerna då fick önskad effekt?
– Ja, effekten går i alla fall i den riktningen. 

Innebär IFAU:s resultat att Arbetsförmedlingen bör fokusera mer på kontrollarbete? Det är en knivig fråga, konstaterar Johan Viktström.

Han säger att Arbetsförmedlingen ofta får kritik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringenom hur man sköter sitt kontrollarbete.

Ur det perspektivet, resonerar han, skulle man kunna säga att Arbetsförmedlingen bör satsa mer pengar för att kunna fullgöra sitt uppdrag. 

– Men vår rapport säger att även om man inte gör allt helt perfekt så verkar det komma något positivt ur det kontrollarbete man bedriver. Men det betyder inte att man ska satsa ännu mer på kontroll. Det för med sig kostnader och det ska vägas mot andra arbetsmarknadsinsatser.