Facket och socialdemokratin öppnar för straffrihet, hävdade Greenpeacechefen Parul Sharma i en av Arbetet Globals poddar på Bokmässan i Göteborg.

Flera företrädare på civila organisationer som Arbetet Global varit i kontakt med delar nu hennes kritik och undrar vad ”facken håller på med.”

De vill dock inte gå ut med sin kritik öppet.

”Det är ett känsligt läge just nu”, förklarar företrädare.

De försöker få över facken på sin sida för att sedan kunna påverka svenska regeringen att stifta en ny lag samt stödja ett sådant förslag på EU-nivå.

Frågan om en lagstiftning som tvingar företag att ta hänsyn till mänskliga rättigheter (human rights due diligence) blir allt mer aktuell.

Förra året mördades 321 människo- eller miljöaktivister i världen och tvångsarbete ledde till vinster på 150 miljarder dollar.

Europeiska företag tjänar pengar på dåliga arbetsvillkor och det är mot bakgrund av detta som kraven på lagstiftning ställs.

I dag finns en lag i Frankrike, Nederländerna och i viss mån även Storbritannien som tvingar företag i dessa länder att ta hänsyn till mänskliga rättigheter.

Flera länder överväger att följa efter, Tyskland Schweiz och Finland. Även EU utreder en sådan lag. 

Enligt EU-kommissionen finns ännu inget konkret förslag men ett sådant kan komma i slutet av året.

Finland, som i dag är EU:s ordförandeland, trycker på. Det gör även Tyskland som tar över som ordförandeland efter årsskiftet.

I Sverige har det dock funnits ett motstånd och det finns inte ens en tillsatt utredning om detta.

Socialdemokraterna är emot. Partiet motiverar det med att det förväntar sig att svenska företag ska följa riktlinjer och konventioner.

Flera organisationer inom det civila samhället pressar dock på för att Sverige ska lagstifta.

– Det har varit ett återkommande problem för oss att regeringen varit emot och de tycker att det räcker med att företagen gör frivilliga åtaganden. Vi tycker absolut inte att det räcker. Vi vill också se en lagstiftning. Både i Sverige och på EU-nivå, säger Jessica Poh-Janrell på Concord Sverige som är en plattform där det ingår 69 organisationer från civila samhället där till exempel Amnesty, Diakonia och Forum Syd och ingår. 

Även internationellt ökar trycket. 

Nästan 90 organisationer – däribland flera internationella fack som Europafacket, Industriall, UNI och Epsu – har skrivet under ett upprop om ett krav på lagstiftning. 

De svenska facken har en ljummen inställning. Saco, TCO och LO har ännu inte bestämt sig.

IF Metalls internationella avtalssekreterare Mats Svensson uppger att facket vill stärka mänskliga rättigheter men han är tveksam till att om ännu en lag är vägen dit.

– Det är många som ställer krav på nya lagar och konventioner, men vi vet inte vad en ny lagstiftning innebär. Kanske nuvarande regler är tillräckliga om man klarar av att leva upp till de överenskommelser som redan finns, säger han.

Frågor som rör arbetsvillkor tycker han ska hanteras av facken och arbetsgivarna.

– Vi ska inte outsourca vår verksamhet till frivilligorganisationer. 

Det är inte första gången som den svenska arbetarrörelsen avviker ifrån sina europeiska kolleger. 

Svenska fack har till exempel varit emot att EU ska införa en lagstadgad minimilön och i flera andra frågor tar svenska och nordiska fackföreningar avstånd från att reglera arbetslivet med lagstiftning. 

Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknaden ska regleras i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Staten ska vara försiktig med att sätta lagar. 

Denna modell utgår dock från att fack och arbetsgivare är någorlunda jämnstarka. I många EU-länder är det inte så. Den fackliga organisationsgraden är ofta lägre och arbetstagarna har svårt att driva igenom sina krav och försöker därför påverka politikerna att stifta lagar.  

– Att flera internationella fack ställer sig bakom en lagstiftning tycker jag mest visar att fackföreningsrörelsen i allt för många länder är svag och måste välja andra vägar att jobba på, säger Mats Svensson. 

FAKTA:

• I Frankrike finns en lag som kräver att storföretag måste ta hänsyn till hur deras agerande påverkar mänskliga rättigheter.

• Den franska lagen ses av många som en förebild. I den tvingas företag göra en riskanalys på hur deras verksamhet riskerar kan att leda till kränkningar av mänskliga rättigheter. Det måste också vidta åtgärder för att hindra detta kan ske. Om de inte gjort detta så kan företaget drabbas av sanktioner.

• Den franska lagen kan snart prövas i domstol för första gången då organisationen Sherpa just nu förbereder en stämning av oljebolaget Total. Utfallet lär följas med stort intresse i andra länder.

• Nederländerna och till viss del Storbritannien har också en liknande lagstiftning. Tyskland, Finland och Schweiz överväger också lagstiftning, liksom EU.

• Sverige har inte utrett frågan men förra året kom Statskontoret med en rapport som föreslog att en svensk lagstiftning skulle utredas. I den nationella handlingsplanen för företag och mänskliga rättigheter står det att det bör finnas lagliga möjligheter att kräva att företag tar en sådan hänsyn.