Precis som i Sverige finns det i Finland ett politiskt mål att få män att ta ut en större del av föräldraledigheten och öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

Men bara hälften av de finska papporna tar ut de sex veckor som är reserverade för dem och 95 procent tar ut inte ut något alls av den könsneutrala delen av föräldraledigheten.

Ett vanligt argument för detta är att pappor missgynnas i karriären och att familjen förlorar ekonomiskt på att pappan är hemma med barnen.

Och enligt en ny avhandling så stämmer detta – i alla fall inom arbetarklassen.

– Vårt resultat visar att pappor med låg inkomst straffas ekonomiskt av att vara föräldralediga samtidigt som pappor med hög inkomst faktiskt kan tjäna på det. Man kan säga att socialförsäkringssystemet reproducerar ojämlikhet, säger forskaren Kathrin Morosow på Stockholms universitet till Arbetet.

– Vad vi ser är att män med låg inkomst faktiskt har ett bra skäl att inte ta föräldraledigt eftersom de straffas ekonomiskt, medan män i höginkomstyrken tvärtom kan tjäna på det, säger forskaren Kathrin Morosow

Tillsammans med forskaren Lynn Prince Cook på University of Bath ville hon ta reda på om införandet av pappamånaden 2003 gjorde det mer socialt accepterat för finska män att ta föräldraledigt och om det minskade den ekonomiska bestraffningen av pappalediga på arbetsmarknaden.

– Vi hittade inget som tyder på det. Slutsatsen blir att politikens utformning inte har någon utjämnande effekt när det gäller pappors löneutveckling efter en föräldraledighet, säger Kathrin Morosow.

Tror du att samma sak gäller även i exempelvis Sverige?
– Det går inte att säga säkert. I Sverige tar papporna ut en större del av föräldraledigheten generellt. Men jag tror att samma tendens finns där, även om den inte är lika stark.

Att män med låga inkomster tar ut mindre föräldraledighet kan delvis även bero på att de har mindre flexibilitet och i lägre utsträckning kan påverka sin arbetstid, enligt Kathrin Morosow.

– Andra studier har visat att chefer ofta är hårdare i bedömningarna av arbetarklasspappors produktivitet efter en föräldraledighet, säger hon.

Studien visar också att högavlönade pappor som tar ut föräldraledighet tjänar mer efteråt än pappor i samma inkomstgrupp som inte gör det.

En förklaring som ges i avhandlingen är att de i större utsträckning blir uppmuntrade att ta ledigt och får stöd från arbetsgivare och kollegor när de gör det.

– Det finns en annan kultur kring dessa jobb. Män i höginkomstyrken har i större utsträckning arbetsgivare som vet att de kommer att ta ut föräldraledighet och alltså är förberedda på det.  

Kathrin Morosows slutsats är att de olika socialgrupperna inte har lika stor nytta av de nordiska ländernas jämställda familjepolitik.

– Vad vi ser är att män med låg inkomst faktiskt har ett bra skäl att inte ta föräldraledigt eftersom de straffas ekonomiskt, medan män i höginkomstyrken tvärtom kan tjäna på det. Så länge det skadar karriären att ta ledigt kommer situationen inte att förändras.

Så vad anser du behöver göras?
– Beslutsfattarna behöver se till att alla har samma rättigheter. Om problemet ligger hos arbetsgivarna måste de få hjälp av beslutsfattarna att säkerställa att alla pappor kan vara lediga utan att drabbas ekonomiskt, säger Kathrin Morosow.

Föräldraledighet i Finland

  • Finland har en könsneutral föräldraledighet där föräldrarna antingen får 70 procent av sin lön eller en fast summa för familjer med låga inkomster.
  • 2003 introducerades en pappamånad samt två extra bonusveckor om pappan tar ut de två sista veckorna på den könsneutrala delen av ledigheten.
  • Ytterligare två bonusveckor kom 2010 och som mest finns nu sex veckor som är förbehållna pappan.
  • I Sverige är tre månader av föräldraförsäkringen reserverade för pappan.

Källa: Avhandlingen ”Side Effects: Unintended Consequences of Family Leave Policies” av Kathrin Morosow.

Forskarna har i studien använt registerdata med finska män mellan 20 och 45 år som blev pappor mellan 1995 och 2011.