Företag lovar mer fokus på lön
Allt fler globala börsbolag använder levnadslön som en indikator för att utrota fattigdom. I USA har 181 företagsjättar lovat att vinst till aktieägarna inte längre är högst prioriterat.
Arbetsvillkor och lön står högre upp på företags agendor nu än för ett årtionde sedan.
Om det förut handlade om att hantera risker och sköta sig så har näringslivet nu gått över till att bli en möjlighetsskapare.
Det menar universitetslektor Tommy Borglund som har tagit initiativ till en tvåårig masterutbildning i hållbart företagande vid Örebro universitet.
– Det är en evolution. Man förändrar kollektivt sina föreställningar av vad som är rätt och fel och nu anser de flesta att det inte är rätt att människor inte har en skälig lön, säger Tommy Borglund.
Han menar att det är en ketchupeffekt och att det inte längre bara är civilsamhället som trycker på.
En rapport från konsultbolaget Pricewaterhouse Coopers, som presenterades i fjol, visar hur 729 internationella börsbolag arbetar med FN:s 17 hållbarhetsmål.
I den framgick att levnadslön står högt på agendan. Och när kakaoindustrin höll konferens i Berlin samma år konstaterade 1 500 deltagare att sektorn inte är hållbar såvida levnadslön inte tillämpas.
Skiftet som pågår gjorde sig tydligt i augusti då vd:ar från 181 amerikanska företag, däribland Apple och Amazon, skrev under ett löfte om att de inte längre enbart existerar för sina aktieägare.
De lovar från och med nu att de har lika stor skyldighet gentemot anställda, kunder och de lokala samhällen där de verkar.
– Att arbetsvillkoren ska vara bra, det har alla varit överens om länge. Men just levnadslöner har näringslivet haft svårt att acceptera eftersom det haft sitt eget synsätt på löner som bestått av arbetsmarknadens parter och en lönebildning kopplad till nationalekonomisk teori, säger Tommy Borglund.
För att arbetare på tillväxtmarknader ska ha möjlighet till en levnadslön krävs en växelverkan mellan näringsliv, stater, politiska partier, investerare, frivilligorganisationer och arbetstagare, menar Tommy Borglund.
Ett fattigt land med få resurser har alltså självt inte möjlighet att driva upp löner.
Men är det ens möjligt att alla människor har en levnadslön?
– Ja, med tiden ökar köpkraften och etablering av företag i tillväxtmarknader skapar ett tryck på lönebildningen. I Kina var lönerna mycket låga förut men nu har de pressats uppåt.
