Så vaknade Ulf Kristersson till sist och gjorde en skarp markering mot Moderaternas starke man i grodgölen, Hanif Bali.

Vi är många som undrat varför partiledaren varit tyst så länge samtidigt som Bali själv blivit allt mer frispråkig.

Främst då angående muslimer och invandring.

Allt efter en ganska traditionell, och i ärlighetens namn smula tråkig, retorisk trollmodell.

Riksdagsledamotens knep är först och främst att arbeta med upprörande insinuationer och sedan bemöta kritik med att han aldrig sagt det som påstås att han sagt.

Efter att en busschaufför vägrat en kvinnlig passagerare att gå ombord för att hon var för lättklädd kunde jag räkna till runt fem paralleller till muslimer eller islam i Balis Twitter-kommentar.

Hanif Bali genomgår just nu en rätt spännande resa där han tycks ogilla Fredrik Reinfeldt, Anna Kinberg Batra och Carl Bildt

Johannes Klenell

Som smeknamnet Al-Malmö, vad man sagt om kvinnan istället burit niqab, jämförelsen Al-Raqqa och det lite oväntade tillmälet ”brf-bosnier”.

Detta trots att ingenting i nyheten antydde att busschaufförens handlingar hade religiösa kopplingar. 

Poängen gick så att säga fram.

När Bali konfronterades hävdade han bestämt att han aldrig påstått något alls om att händelsen skulle ha en religiös koppling.

En annan högerman som bemästrar den konsten till fullo är konservative hummerhierarken Jordan Peterson som även han kastar ur sig vaga eller helt tydliga påståenden han sedan alltid bemöter med att det inte är vad han sagt.

Det är en utnötande debatteknik och givetvis direkt fördummande för det offentliga samtalet. 

Men nu har alltså Ulf Kristersson till sist vaknat och kallar Balis beteende oacceptabelt.

Men det är inte på grund av Balis växande aggression mot islam utan för att han haft mage att kritisera Carl Bildt som han anser vara ”en man som inte lyckats ha rätt om ett enda utrikespolitiskt skeende någonsin”.

Alltså en inte speciellt kontroversiell åsikt.

Hanif Bali genomgår just nu en rätt spännande resa där han tycks ogilla Fredrik Reinfeldt, Anna Kinberg Batra och Carl Bildt.

Och nu alltså gjort sig obekväm hos Kristersson. Han är alltså ovän med fyra av fem av det senaste decenniets moderata partiledare.

En bedrift få vänsterpartister kan skryta med.

Själv blir jag ju mest lite nyfiken på hans relationsstatus med Bo Lundgren.

Edit: Han verkar tycka att Bo Lundgren är rätt kass också.