Svenskt Näringsliv emot den nya ILO-konventionen
FN-organet ILO har antagit en konvention mot våld och trakasserier i arbetslivet. Svenskt Näringsliv valde att lägga ned sin röst. Men från de svenska facken jublas det.
När FN-organet ILO inledde sitt hundraårsfirande, och sin 108:e arbetskonferens, i Genève.
På midsommarafton, som var sista dagen för årets ILO-konferens, antog FN-organet den nya konventionen mot våld och trakasserier på jobbet.
– Det var glädjescener med sång och dans, säger Lise Donovan, chefsjurist på TCO.
I konventionen finns skrivelser om könsrelaterat våld, våld och trakasserier som utövas av tredje man – till exempel kunder, patienter, elever – och frågor som berör arbetslivet men som är relaterade till våld i hemmet.
– Det är jättehärligt att det blev av till slut. Det var en besvärlig process och jag var osäker in det sista, säger Lise Donovan som varit arbetstagarrepresentant från Sverige som förhandlat fram konventionen.
I år firar arbetsmarknadsorganet ILO hundra år och konventionen har varit under mangling i flera år, vilket Arbetet Global rapporterat om tidigare.
Med 439 röster för, sju emot och 30 nedlagda, antogs konventionen med klar majoritet då det krävdes 321 röster för att gå igenom. Svenskt Näringsliv var bland dem som valde att lägga ned sin röst.
– Det fanns flera oklarheter i texten, till exempel definitionen av våld och trakasserier, vilket ger ett oförutsägbart läge vid en eventuell ratificering. Vi representerar 60 000 arbetsgivare i Sverige och vi måste se till deras bästa, säger juristen Anna Bergsten.
Vid omröstningen av rekommendationen, som innehåller de riktlinjer som stödjer konventionen, blev det 397 ja-röster, tolv nej och 44 nedlagda. Svenskt Näringsliv var en av tolv i världen som röstade nej.
– Självklart ska det inte förekomma våld och trakasserier på jobbet, någonstans i världen. Men rekommendationen innehåller ännu mer detaljerade och oklara krav för medlemsstaterna jämfört med konventionen, säger Anna Bergsten och fortsätter:
– Det var synd att man lade ribban så högt för det ger höga trösklar för de länder som verkligen skulle behöva lagstiftning kring detta.
Även arbetsgivarrepresentanter från Finland, Danmark och Tyskland röstade emot rekommendationen.
– Det är anmärkningsvärt. Det är inte bara en fråga om solidaritet med de som drabbas i länder som inte har någon lagstiftning på detta område utan även vi i Sverige behöver se över vårt regelverk för att leva upp till konventionen och rekommendationen, säger Lise Donovan från TCO.
Hon tror att Sverige ratificerar den nya konventionen, och tycker att vi ska i bräschen.
– Så snart minst två länder har ratificerat konventionen så träder den i kraft tolv månader senare. Tänk om Sverige skulle vara ett av dessa två länder, det hade gjort avtryck i hela världen.
Det här är ILO
ILO bildades 1919 strax efter första världskriget under en tidpunkt då arbetarrörelsen och demokratirörelsen växte sig stark i världen.
Stater, företag och fack ingår i organisationen, vilket är unikt i FN-sammanhang. Generaldirektör är britten Guy Ryder.
Hundraårsfirandet innebär att många tunga politiker och företrädare har besökt årets ILO-konferens i Genève. Utöver presidenter, premiärministrar och arbetsmarknadstoppar var 6 000 tjänstemän och representanter på plats under årets konferens som pågick mellan den 10:e och den 21:e juni.
187 länder är med i ILO vars uppgift är att främja sysselsättning i världen, goda arbetsvillkor, arbetsfred och social rättvisa.
Senast ILO antog en konvention var åtta år sedan och då gällde det skydd för hushållsanställda.
