Längtar du också till semestern? Med 25 dagar ligger Sverige bra till i en internationell jämförelse.
Efter många års kamp förverkligades 1938 ett av den svenska arbetarrörelsens viktigaste krav. Den första semesterlagen slog fast att alla anställda hade rätt till två veckors betald ledighet per år.
1963 utökades detta till fyra veckor och 1978 till dagens fem.
I ett internationellt perspektiv ligger svenska anställda bra till vad gäller lagstadgad semester. 25 dagar är dessutom en miniminivå. Genom kollektivavtal har många ytterligare någon eller några semesterveckor.
Men jämfört med landet med längst lagstadgad semester i världen – storhertigdömet Luxemburg – ligger vi i lä. Där har offentliganställda över 55 år hela 36 dagars betald semester.
Länderna med längst lagstadgad semester
35 semesterdagar i Gulfstaten
Lagstiftningen i Luxemburg ger dessutom rätt till extrasemester vid särskilda händelser.
Ska du gifta dig får du tre dagar, ska du flytta får du två. Om en nära anhörig går bort berättigar även det till betald ledighet.
Hack i häl på Luxembourg kommer Gulfstaten Kuwait där anställda i den privata sektorn kan slappa i 35 dagar med full lön.
Den som varit anställd i över två år på samma jobb har dessutom rätt till en extra engångssemester på 21 dagar för att genomföra pilgrimsfärden hadj till Mecka.
Semesterkonventionen
ILO antog 1970 sin konvention 132 om semester, enligt vilken alla löntagare ska ha rätt till minst tre veckors betald semester per år.
Konventionen har ratificerats av 54 länder, men inte av Sverige.
Källa: ILO.
Semester bara på pappret
Länder som Algeriet, Burkina Faso, Panama och Peru har 30 dagar vardera. Men dessa har samtidigt stora informella sektorer där semester och andra rättigheter knutna till anställning inte existerar.
På många håll är i världen är semester en förmån som främst finns på papper. Exempelvis stoltserar Afghanistan med 20 dagars betald semester. Men bara en bråkdel av invånarna har anställningar, medan resten arbetar inom informell sektor eller självförsörjande jordbruk.
Kuwait har 35 semesterdagar.
Inom EU följs Luxemburg av Estland som ger 28 dagars betald semester och Malta som ger 27 dagar.
Därefter kommer en lång rad länder – inklusive Danmark, Finland, Frankrike och Österrike – som likt Sverige har lagstiftat om 25 dagar.
Enligt unionens regler är fyra veckors semester minimum, och det är nivån som bland andra Italien, Nederländerna och Tyskland har lagt sig på.
Ingen semesterlag i USA
De flesta höginkomstländer har relativt generösa semesterregler. Men det finns undantag. Japan, ökänt för sin stränga arbetsmoral, har bara tio dagars lagstadgad semester.
Fast det finns faktiskt de som har det ännu värre. USA har som enda land i västvärlden ingen lagstadgad semester alls.
Enligt de senaste siffrorna har dock 77 procent av de anställda någon form av avtalad semesterledighet.
Villkoren skiljer sig kraftigt åt mellan branscher och yrkeskategorier. Bland chefer inom finanssektorn har 96 procent semester, medan bara 59 procent av servicepersonalen kan njuta av betald ledighet.
Så räknade vi ut semesterlistan
Att göra en helt rättvis jämförelse mellan olika länders semestervillkor är svårt. Alla i Luxemburg kan inte njuta av 36 dagar, förtjänar landet ändå att toppa ledighetslistan?
Svaret är att det handlar om en gränsdragning. Anställda i nordligaste Ryssland har rätt till 52 semesterdagar, och i andra länder kan enskilda yrkesgrupper ha lagstadgad extrasemester. De hade kunnat ligga i topp, men Arbetet Global har dragit gränsen vid rikstäckande regler som omfattar en tillräckligt stor del av arbetsmarknaden.
En annan avvägning rör Storbritannien, som med 28 dagar av lagstadgad betald ledighet letar sig upp på topplistan. Det är fler än Sveriges 25. Men i den brittiska ledigheten räknas helgdagar in, medan svenska anställda i de allra flesta fall har avtalad helglön – vilket i slutänden ger fler betalda dagar.
Iran petades i stället från topplistan. Med sina 26 lagstadgade semesterdagar ser landet ut att ligga bra till. Men landet tillämpar sex dagars arbetsvecka, vilket innebär att iranska anställda i praktiken arbetar runt 50 extra dagar om året jämfört med svenskarna.
