Genève. Ett av ILO:s viktigaste jobb är att granska vilka länder som bryter mot de konventioner som de har undertecknat. 

– Det här är det värsta ett land kan råka ut för inom ILO. Alla länder som är på den här listan förtjänar att vara där, säger Sophie Silverryd från Saco. 

Varje år lämnar både fack och arbetsgivare förslag på länder som de anser har brustit gentemot FN-organets konventioner. Ett 40-tal länder hamnar på en så kallad bruttolista som senare kokas ned. 

På tisdagen offentliggjordes en kortare version av listan och 24 regeringar kallas nu till ILO:s tillsynskommitté för att förklara varför de brutit sina löften om en god arbetsmarknad. 

Sophie Silverryd är utsedd att vara facklig koordinator för Norden i tillsynskommittén. 

– Vi har kommit överens om att vi från Norden ska prata med en gemensam röst för att få större genomslag och mer talartid. 

FN har ingen möjlighet att straffa länderna med böter eller liknande. I stället läggs den här listan ut som en slags skampåle. ILO har antagit 189 konventioner (Sverige har ratificerat 94) och det finns åtta kärnkonventioner som anses vara särskilt grundläggande. 

– Förra året dök inte ens Samoa upp. I år vet vi inte hur det blir med Irak och Libyen, det är tveksamt om dessa länder har fungerande regeringar, säger Sophie Silverryd. 

– Men det sker en behandling av ett lands fall trots att det inte dyker upp och dessutom riktas kritik mot att man uteblir. 

Att skambelägga ett land offentligt anser hon är tillräckligt. 

– Det här är ett system som ger möjlighet för inhemska fackförbund att lyfta klagomål till internationell nivå. 

Här är de 24 länderna på skamlistan: 

Burma
Etiopien
Irak
Libyen
Nicaragua
Turkiet
Tadzjikistan
Uruguay
Jemen
Zimbabwe
Algeriet
Vitryssland
Bolivia
Brasilien
Kap Verde
Egypten
El Salvador
Fiji
Honduras
Indien
Kazakstan
Laos
Filippinerna
Serbien

Inte heller statsminister Stefan Löfven anser att ILO borde bli mer hårdför. Efter sitt tal i FN-organet på måndagskvällen kommenterade han listan för Arbetet Global. 

– Kopplingen mellan ILO som ett normativt organ och ländernas lagstiftning är i rätt balans. Det skulle bli svårare att få länder att ratificera konventioner om det fanns hårdare straff.

Efter försöket till statskupp sommaren 2016 har situationen i Turkiet förvärrats för arbetstagare och fackligt aktiva. Den turkiska regeringen har förbjudit strejker inom flera sektorer och flera fackliga ledare har arresterats. 

Turkiet har pekats ut av världsfacket Ituc som ett av de värsta länderna för arbetstagare och i år inkluderas landet även på ILO:s skamlista. 

Stefan Löfven: ”Trakasserier på jobbet måste bort”

Global

Turkiet har enligt ILO kränkt kärnkonvention nummer 87 som handlar om arbetares rätt att organisera sig fackligt. 

Etiopien ska utredas huruvida landet har brutit mot konventionen om minimiålder på arbetsmarknaden. Och Nicaragua anses ha brustit mot socialpolitikens grundläggande normer. 

Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, tonar dock ned listan. 

– Det finns inte möjlighet att hantera alla klagomål utan ett visst urval måste ske. Listan har ingen annan effekt än att det är just dessa länder som ska upp till prövning. Om däremot landet visar sig ha brutit mot en konvention har det större betydelse, säger han. 

Det här är ILO

I år firar FN:s internationella arbetsmarknadsorgan, ILO, 100 år.  ILO bildades 1919 strax efter första världskriget under en tidpunkt då arbetarrörelsen och demokratirörelsen växte sig stark i världen. 

Stater, företag och fack ingår i organisationen, vilket är unikt i FN-sammanhang. Generaldirektör är britten Guy Ryder. 

Hundraårsfirandet innebär att många tunga politiker och företrädare kommer till Genève. Utöver presidenter, premiärministrar och arbetsmarknadstoppar kommer 6 000 tjänstemän och representanter att finnas på plats på årets konferens som pågår mellan den 10:e och den 21:e juni.

187 länder är med i ILO vars uppgift är att främja sysselsättning i världen, goda arbetsvillkor, arbetsfred och social rättvisa.