I dag faller konstitutionsutskottets dom över socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

Sparkade hon Försäkringskassans tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler av valtaktiska skäl?

Konstitutionsutskottets granskning är det senaste inslaget i den politiska strid som har rasat kring sjukförsäkringen sedan 1990-talet.

Larm om ökande sjukkostnader har fått motivera hårdare villkor för ersättning, vilket sedan har följts av kritik och minskat förtroende för Försäkringskassan.

Men sett över lång tid har kostnaderna för sjukförsäkringen sjunkit trendmässigt oavsett vem som har regerat.

Kostnader för sjukpenning som andel av BNP 1988-2018 (procent)

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.

Enligt en sammanställning som SVT har gjort blir den sammanlagda kostnaden för sjukpenning och sjukersättning i år 81 miljarder kronor.

Räknat i dagens penningvärde är det den lägsta summan under hela 2000-talet.

År 2000 kostade sjukpenning och sjukersättning 101 miljarder räknat i 2019 års penningvärde. Toppnoteringen kom 2015 med 136,5 miljarder.

Utgifterna i kronor är dock ett trubbigt mått på vad sjukförsäkringen kostar.

Det tar inte hänsyn till att befolkningen växer (vilket i sig borde leda till ökade utgifter) och att lönerna stiger (vilket borde verka i samma riktning).

För att väga in sådana förändringar behöver sjukkostnaderna sättas i relation till BNP.

Mätt på det här sättet var kostnaderna för sjukpenningen som högst 1988, med 2,88 procent av BNP.

Bottennoteringen med 0,48 procent av BNP kom 2010, efter att villkoren för sjukpenning hade skärpts kraftigt.

Efter några års uppgång är sjukpenningkostnaden på väg nedåt igen. 2018 blev den 0,69 procent av BNP (mot 0,73 procent av BNP 2017).

Historiskt sett är detta låga nivåer. Och enligt Försäkringskassans prognos för perioden 2019 till 2021 kommer kostnaderna för såväl sjukpenning som sjukersättning att fortsätta att minska år för år.

Idealt sett borde sjukförsäkringens regelverk vara stabilt och tillämpningen enhetlig över hela landet.

Men så ser det inte ut, säger Robert Sjunnebo, enhetschef vid LO-TCO Rättsskydd.

Politikerna ser nämligen inte sjukförsäkringen som en försäkring mot inkomstbortfall.

När de anser att sjukfrånvaron är ”fel” (fast ingen ”rätt” sjukfrånvaro går att ange) ger de sig in och ändrar försäkringsvillkoren.

– Det är också slående att Försäkringskassan, som bara ska tillämpa lagen, i själva verket har låtit sig styras hit och dit av politikerna, säger Robert Sjunnebo.

Han får medhåll av LO:s utredare Kjell Rautio.

– Skälet till att såväl kostnaderna som den sjukfrånvaro som Försäkringskassan mäter ligger på rekordlåga nivåer beror främst på att lagstiftningen och tillämpningen av lagen är allt för stram.

– I dag fattiggörs många, oftast kvinnor i LO-yrken, som är allt för sjuka för att kunna jobba. Detta är en av de viktiga orsakerna till att ojämlikheten och klassklyftorna ökat i vårt land de senaste decennierna, säger han.