Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Mitt synsätt är präglat av svenska medier. Där förre presidenten Mugabe ofta skildrades som en senildement dinosaurie med ett gäng korrupta lismare i ledband.

Men anklagelsen är också bekväm. Ett kategoriskt sätt att avfärda all kritik. Om du redan har stämplat frågeställaren finns inget skäl att förklara.

Det är behändigt för den som vill slippa kommentera bensinköerna. Eller den katastrofala ekonomin. Eller tonårsflickorna som berättar om torskar som betalar 20 kronor och vägrar använda kondom.

Antikolonialismen är den övergripande politiska berättelsen i Zimbabwe.

På ett plan fyller narrativet samma funktion som invandringen för Europas högerpopulister – en god fiende att beskylla för allt ont.

På ett annat plan är antikolonialismen ett uttryck för offrens rättmätiga krav på upprättelse.

Kindness Paradza blir känslosam när han talar om historien.

– 4 000 vita lantbrukare ägde 80 procent av marken. Varför? För att de 1930 konfiskerade stammarnas land. Tusentals familjer drevs från sina hem. Det var därför vi krigade. För jorden.

Britterna stal majoriteten av all odlingsbar mark. Förvandlade självförsörjande småbrukare till statare. Lagstadgade sambandet mellan makt och ägande.

Detta är dokumenterade sanningar. Som nu används som ideologisk ammunition när kritiska röster utmålas som styrda av koloniala intressen. När Kindness Paradza beskriver oppositionen MDC återger han den av maktpartiet Zanu-PF sanktionerade versionen.

– Väst skapade oppositionen i det här landet när regeringen beslutade att ta tillbaka marken av de vita lantbrukarna.

Detta är en osanning. Oppositionen stöttades visserligen av vita markägare som fruktade Mugabes landreform, men den grundades av fackliga ZCTU med dess bas i svart arbetarklass.

Europas arv i Zimbabwe, liksom i stora delar av Afrika, handlar om våld och vit överhöghet. Övergreppen ekar genom generationer. Och används som bortförklaring av korrupta befrielsehjältar.

– De vita som var här var våra kolonisatörer. Glöm inte den delen av historien, säger Kindness Paradza.

Den delen av historien bör aldrig glömmas. Men den tecknar inte hela bilden av samtiden.