I en vecka lamslogs nyligen SAS av strejk. Piloterna ville ha högre lön och mer förutsägbar schemaläggning.

Samtidigt som debatten gått hög om SAS-piloternas krav är frågan om flygande personals villkor och konkurrensen i branschen i stort på väg uppåt på EU:s agenda.

I mars lade Europakommissionen fram en luftfartsstrategi.

– Mycket av den handlade om att skapa bättre villkor för flygande personal, säger Kerstin Ahlberg, föreståndare för institutet för social civilrätt vid Stockholms universitet.

Enligt hennes nyhetsbrev EU & Arbetsrätt är strategin ett svar på krav från såväl EU-länder som bolag och arbetsmarknadens parter.

Den tar upp bland annat hur bolag försöker välja att tillämpa villkor från länder med låga sociala avgifter och lägre skydd för arbetstagarna.

En annan yrkesgrupp vars villkor ska fortsätta debatteras efter EU-valet är yrkeschaufförerna.

Parlamentet antog nyligen mycket omdebatterade regler om bland annat deras kör- och vilotider. Ändringarna är dock ännu inte slutförhandlade mellan parlamentet, kommissionen och ministerrådet.

– Där finns förslag på bordet som fortfarande är kontroversiella, säger Kerstin Ahlberg.

Hon konstaterar också att det finns starka krafter som vill driva på för gemensamma regler om minimilöner.

– Om det kommer upp på bordet eller inte tycker jag är svårt att gissa, säger hon.

Men även om det finns frågor om arbetsrätt som väntas komma upp nästa mandatperiod ser inte Kerstin Ahlberg att ämnesområdet direkt står i fokus inför valet.

Hon konstaterar att ganska få arbetsrättsliga frågor är i fokus eftersom flera EU-regler om arbetsrätt redan har antagits under det gångna året.

De handlar bland annat om villkor för anställda som jobbar tillfälligt i olika EU-länder, om minimivillkor för arbetsmarknaden, om balans mellan arbete och familjeliv samt om att en europeisk arbetsmarknadsmyndighet ska inrättas.

– Vad som kommer framöver beror väldigt mycket på den nya kommissionen som tillträder i november, säger Kerstin Ahlberg.

Hon menar att den senaste mandatperioden varit präglad av ett uppsving för sociala frågor, att politikerna har sett ett behov av att tänka på människors trygghet för att behålla EU-samarbetets legitimitet.

– Om man tittar på hur EU har utvecklats historiskt när det gäller sociala frågor så har det gått i vågor, säger hon.