Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Det är tyst i salen. Blickarna vända framåt. Mot Jean-Claude Juncker.

I publiken sitter ministrar, facktoppar och arbetsgivare. EU:s arbetsmarknadselit är samlad i Bryssel då EU-kommissionen håller en högnivåkonferens den 9 april. Juncker säger att EU blåst liv i de sociala frågorna igen.

Sen uppmanar kristdemokraten och EU-kommissionens ordförande alla EU-länder att införa minimilöner.

– Det här är en viktig fråga för mig och det här kommer vi att strida för, säger han.

Och han är långt ifrån ensam. Socialdemokraten och holländaren Frans Timmerman, vice ordförande i EU-kommissionen och spetskandidat i EU-valet, vill också.

I Frankrike talar president Emmanuel Macron om vikten av minimilöner.

I Storbritannien vill Labours partiledare Jeremy Corbyn höja dem och relativt nyligen, 2015, övergav Tyskland den svenskliknande förhandlingsmodellen och införde lagstadgade minimilöner.

Nu florerar dessutom ett rykte om att Tyskland, under sitt EU-ordförandeskap nästa år, ska driva på för att införa en EU-minimilön.

Sverige står allt mer ensamt.

EU-länder med lagstadgad minimilön i gult (de som inte har det i blått)

Av EU:s 28 länder så är det endast sex som inte har minimilöner.

– Jag är medveten om att vi sitter rätt risigt till i de här debatterna men om man har ett fungerande system så varför ska man rasera det? säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

De svenska facken håller fast vid sin position när såväl politiker som fackföreningar ute i Europa vill att alla EU-länder inför en minimilön. Det finns många goda argument för.

Baksmällan efter den finansiella kraschen 2008 sitter fortfarande i. Även om arbetslösheten sjunker nu och ekonomin har stärkts de senaste åren så har växande sociala klyftor blivit ett allt större problem.

Social oro och gatuprotester är ett uttryck för det. Att gamla etablerade politiska strukturer raserats och populistiska och nationalistiska partier växt, är ett annat.

De senaste åren har EU därför allt mer inriktat sig på sociala frågor. Unionen har också öppnat ett nytt område för EU-politik i och med överenskommelsen om den sociala pelaren.

Vid sidan av detta har politikerna även sneglat på lönesättningen som en metod att minska klyftorna.

Trots att det står i artikel 153 i EU:s fördrag att unionen inte ska ägna sig åt att bestämma löner i Europa så lyfts frågan.

Varför ska man rasera ett fungerande system?

Torbjörn Johansson, LO

Politiker, som Juncker och Macron, ser att lagstadgade lägsta löner kan minska klyftorna, och därmed oron, i Europa. Fackföreningar är oftast positiva.

I Tyskland drev DGB (motsvarande LO) hårt för att landets politiker skulle införa minimilöner. Det tyska facket hade innan dess tappat många medlemmar och kunde inte försvara lönerna i vissa branscher.

Även arbetsgivarna i EU kan se vissa fördelar. Till exempel så står flera tungviktare i det brittiska näringslivet bakom en höjning av minimilönen där.

Om det görs på rätt så behöver inte måttliga löneökningar vara ett problem eftersom det kan pressa fram en högre produktivitet och även öka efterfrågan.

LO:s avtalssekreterare tycker ändå inte att det är ett bra argument för att införa minimilöner på EU-nivå.

– Vi är bäst i klassen. Om man har ett starkt kort på handen ska man inte försvaga det. Man brukar inte försvaga den starkaste länken i en kedja utan istället stärka den svagaste länken, säger Torbjörn Johansson.

Minimilöner i EU-länderna (Uttryckt i kronor (Euroväxelkurs: 10,7254)

Jämfört med många andra EU-länder har Sverige en stark arbetsmarknad. Sysselsättningen är högst i EU, anställda får reallöneökningar och näringslivet tjänar pengar.

Torbjörn Johansson är kritisk till att det i EU tas initiativ för att blanda sig i lönebildningen.

– Europapolitikerna är inga riktiga politiker, säger han och syftar på EU-kommissionärerna som utses av EU-ländernas regeringar i stället för i direkta val.

Han reagerar även på den folkvalda franske presidenten Macrons önskan om minimilöner.

– Han borde faktiskt städa sin egen gata innan han ställer till det i Europa. Vi behöver inte ha gula västar i hela världen.

Även Svenskt Näringsliv oroas av att flera röster höjs för att reglera lönerna på EU-nivå.

– Vi ser allvarligt på alla förslag som inskränker möjligheterna för parterna att förhandla kollektivavtal. Det gäller till exempel frågan om minimilöner, arbetstidsfrågor med mera, säger Anders Edholm på arbetsgivarorganisationens kontor i Bryssel.

I det här fallet hamnar alltså de svenska parterna på samma sida då de båda vill hålla politikerna utanför lönesättningen.

Men frågan om minimilöner är en riktig zombie, som reser sig ur graven gång på gång. Arbetet har under årens lopp skrivit flera artiklar om hur svenska modellen hotas av krav på en EU-minimilön.

Vi har skrivit nästan lika många artiklar om hur dessa hot senare avvärjts och hur svenska politiker och parter fått till ett undantag som gör att vi kunnat behålla vår modell.

Karla Wixe på den svenska facken Brysselkontor ser ett mönster i debatten.

– För två år sedan var den här frågan lam men nu närmar sig EU-valet, konstaterar hon.

Frågan är dock hur det blir denna gång.

Även om LO:s avtalssekreterare och Svenskt Näringsliv håller fast vid sitt försvar så hörs ändå viskningar bakom kulissen. Kanske är det dags att hitta en annan lösning?

Att alltid vara den som höjer fingret och därmed riskerar att sätta käppar i hjulen för fackliga kolleger i andra länder är en svår position att försvara i längden.

Men Torbjörn Johansson fråga finns fortfarande kvar.

– Varför ska man rasera ett fungerande system?