Det är en kedja av händelser som gör att göteborgaren Robin Lindskog sitter just här, inne på puben Black Gold Saloon på Malta, och följer slutspelet i hockey mellan Frölunda och Malmö.

– Det är två typer som åker till Malta. De som har problem i Sverige och de som vill göra karriär.

Vilken av typerna är han? Robin Lindskog svarar inte på frågan utan fortsätter berätta medan han sippar på sin maltesiska lager.

Robin Lindskog är en av tusentals svenskar som får jobb på nätkasinon, kundtjänst och försäljning på den lilla ön. Dela upp Gotland i tio bitar så är en av dem Malta.

300 soldagar per år!, lyder lock-ropet i jobbannonserna från de svenska bolagen på Malta. Ett land som ofta lyfts fram som ett skatteparadis, ett spelbolagsmecka och en partyoas.

Men efter svenska mediers bevakning av spelindustrin, dess marknadsföringskampanjer och spelberoendets baksidor möts Arbetet av ljusskygga arbetsgivare.

Otaliga förfrågningar om intervjuer lämnas obesvarade eller rinner ut i sanden. En av dem som jobbar här undrar om en journalist återigen felaktigt ska skildra att alla bara åker hit för att dricka.

29-åriga Robin Lindskog berättar om tuffa hemförhållanden. När han var femton dömdes han för skadegörelse, för något han gjort när han var fjorton.

Därför fick han inte göra lumpen, därför kunde han inte bli pilot som han ville.

Arbetsvillkoren är bra. Jag trivs väldigt bra på mitt jobb nu

Robin Lindskog

Bild: Marta Bartosiak

I stället fick han jobb som fastighetsskötare. Men finanskrisen kom och han blev av med jobbet.

I ett och ett halvt år var han arbetslös och jobbade sedan i Dublin på IBM:s kundsupport.

– Det var en polare som berättade om Malta. Det var en impulsgrej.

Han kom inte bara hit för solen. Det var ett tillfälle att hitta en plats i arbetslivet.

En plats med ganska stor frihet och mycket ansvar. Han började i kundsupporten på ett nätkasino, med mycket kvällar och helger utan ob-ersättning, för det finns knappt.

Nu är han ”affiliate manager” på ett annat. Han jobbar med att bygga relationer till dem som ska slussa kunder vidare till kasinon.

– Arbetsvillkoren är bra. Jag trivs väldigt bra på mitt jobb nu.

På en bild som Robin Lindskog visar minglar en bodybuilder och en baddräktsmodell med gästerna på ett event för kasinots samarbetspartners.

Han berättar om lyxiga resor som ger guldkant i arbetsvardagen.

Egentligen är det galet att ett EU-land kan ha skatter på fem procent. Men jag gillar ju inte skatt. För de pengarna kan vi skapa fler arbetstillfällen

En framgångsrisk techentreprenör

Bild: Marta Bartosiak

– Det handlar inte bara om 300 soldagar, det är något större!

Viktor Strömberg, projektledare på Work International, hjälper spelbolag att hitta svensktalande personal till Malta.

– Går du arbetslös på en liten ort kan du lätt tappa framtidstro och självkänsla. Tidigare fanns jobb som reseledare och serviceyrken inom restaurang lättillgängliga utomlands. Nu växer nya företag fram. De anställda får interna utbildningar och en viktig kvalifikation är just språket, säger han.

I en pool med smutsigt vatten flyter ett omslag till ett sexpack Guinness. Ett litet vittnesmål om att högsäsongen ligger en stund bort.

I en soffa på en uteservering med utsikt över det azurblå havet och de sandfärgade kalkstenshusen sitter…

– … du kan skriva ”en framgångsrik techentreprenör”, säger den solbrända mannen och beställer in en Aperol Spritz och en öl.

Han jobbar med investeringar, det går riktigt bra just nu. Det har det verkligen inte alltid gjort, men så är han också en sann högriskare.

Karta: Eva Vaihinen

Fakta om Malta

Runt 460 000 personer bor på Malta. Omkring 44 500 utländska medborgare jobbade i landet i slutet av 2017. De flesta kom från ett annat EU-land. Ungefär 1 300 var svenskar.

Enligt dem som Arbetet pratat med på plats är löneläget ungefär så här: 

• Jobb i kundtjänst och support: mellan 1 300 och 2 000 euro i månaden före skatt (14 000–21 500 kronor). 

• Mer ansvar eller mellanchefsnivå: mellan 3 000 och 5 000 euro (32 000–53 500 kronor). 

Några som Arbetet pratat med betalar ungefär samma skatt som hemma, eftersom anställda även betalar sociala avgifter. Andra säger att de betalar något mindre.

Cirka 60 procent av de anställda på Malta täcks av kollektivavtal, enligt Josef Bugeja, generalsekreterare General Workers Union på Malta. Men han känner bara till ett spelbolag med avtal. På Malta förhandlas kollektivavtal med varje arbetsgivare, inte branschvis som i Sverige. 

Källa: Jobsplus Malta, Arbetsförmedlingen.

Han pekar på ett hus och berättar att ett stort spelbolag planerar att flytta dit från det brittiska territoriet Gibraltar, som en följd av Brexit.

– Brexit är katastrof för Gibraltar men Malta är en av de största vinnarna.

Han är trött på att allt om Malta i svenska medier handlar om dem som är spelberoende.

Han tycker att reglering av spelmarknaden är bra och lyfter branschens egen satsning spelpaus.se, där spelare kan stänga av sig själva från spel om pengar och från spelreklam.

– Vi spelentreprenörer gör inte bara något dåligt, utan skapar arbetsplatser för människor som vill leva ett häftigt liv. Folk som är trötta på dåligt väder och höga skatter.

Skatten är ett avgörande skäl till att bolagen kommer hit. Det finns ett loophole, ett kryphål, säger han. Bolagsskatten är visserligen 35 procent.

– Men har du ett bolag här och ett bolag i ett annat land, som Karibien, kan du få tillbaka sex sjundedelar av det. Skatten blir fem procent. Alla kommer hit på grund av den loopen.

Hellre fem procent här än noll procent i ett skatteparadis, då sover han gott om natten.

– Egentligen är det galet att ett EU-land kan ha skatter på fem procent. Men jag gillar ju inte skatt. För de pengarna kan vi skapa fler arbetstillfällen.

Arbetsmiljön då? Han säger att företagen tävlar om att bli bäst. De bjuder på gymkort, båtutflykter, frukostar.

Många byter arbetsplats ofta, bolagen vill ha lojala anställda.

Visst är det mycket fest, särskilt bland de nya som precis kommit hit, säger han. Och ganska mycket droger.

Unibet, Betsson, Betfair, LeoVegas och Yggdrasil är bara några av spelbolagen som har sitt säte på Malta. Orsaken är liberala licensregler, i kombination med låga skatter.

Gör du något dumt publicerar tidningen hela ditt namn, det är inte som i Sverige.

Tidningen Malta Today har bland annat publicerat namnet på en svensk som fick böter för att han på fyllan gav sig på poliser.

Vid årsskiftet var det svenska spelmonopolet ett minne blott. Tidigare verkade nätkasinos på Malta i ett slags gränsland.

De riktade sig till svenska spelare, men fick inte marknadsföra sig. Med nya lagen fick de söka licens i Sverige – och därmed också göra reklam.

Priset: en skatt på 18 procent på det de drog in på svenska spelarna samt större spelansvar.

Flyttar Betsson, Mr Green och de andra svenska bolagen hem nu?

Det tror inte Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare på branschföreningen för onlinespel, som lobbat för att få bort spelmonopolet.

– Från början hade de säkert velat verka i Sverige, skattefrågan var inte så viktig. Men de fick inte göra det och Malta var tidigt ute med att reglera onlinespel. Nu har Malta blivit ett centrum för spelbolag, med kompetensen och underleverantörerna.

Regeringen tillsatte nyligen en utredning om att reglera spelreklam. Den tycker inte att branschens åtgärder räcker.

– I Sverige har regeringen valt att närmast stå och skälla på spelbranschen men på Malta ses den som en samhällsresurs.

Bortom kasinon och tät bebyggelse sänker sig solen över de gröna slätterna kring Mdina– som var Maltas huvudstad under medeltiden, och en inspelningsplats för tv-serien Game of Thrones.

Camilla Appelgren lämnade Byggmax i Hässleholm för Malta. Nu kandiderar hon till EU-parlamentet för mikrostaten.

I närheten bor Camilla Appelgren. Hon jobbar med bedrägerifrågor på ett spelföretag, men på ön är hon mest känd som miljökämpen.

Och nu – som en av landets kandidater till Europaparlamentet.

– Jag kände att någon måste göra något.

Det började med en språkresa hit, och för sju år sedan lämnade hon jobbet som platschef på Byggmax i Hässleholm och flyttade med sina två barn.

Hon blev dykinstruktör. När hon och barnen såg skräpet på stränderna startade hon Facebook-gruppen Malta Clean Up, som vuxit snabbt.

Hon började jobba i kundtjänst och blev sedan arbetsledare. Hon fick gå ledarskapsutbildningar och fördjupa sitt intresse för psykologi.

– I Sverige måste man ha ganska hög utbildning för att kunna klättra.

En annan skillnad är att fackförbunden inte är så synliga i spelbranschen. Det är svårt att få samlad information om arbetsvillkor från ett ställe. Kollektivavtal har hon inte stött på.

– Men de svenska bolagen är väldigt bra, jag har aldrig haft problem.

Hennes frispråkighet har fått vänner att reagera, de bor ju i ett land som rankas på plats 51 av 180 i Transparency Internationals korruptionsindex.

Att jämföra med Sveriges tredje plats.

Som när hon protesterade mot det kritiserade strandstädningsprojektet White Flag.

I kvarteret Paceville finns kasinon och strippbarer.

– En sa: var försiktig så du inte hamnar i ett dike. Har du hört om det där med journalisten?

Journalisten Daphne Caruana Galizia granskade korruptionen i landet och mördades i en bilbomsattack 2017.

Nu försöker Camilla Appelgren kommunicera mildare. Efter valet den 25 maj står det klart om hon får plats i parlamentet för mittenpartiet Partit Demokratiku.

”Casino” och ”Gentlemens club”, lyser skyltarna i festdistriktet Paceville, en kvarts bilfärd från huvudstaden Valetta.

Alfred Örtendahl, 21, är på en bar med några vänner. Han är ledig från jobbet på kundservice hos spelbolaget Mr Green, där han trivs bra.

– Jag ville jobba direkt efter gymnasiet. Jag umgås mest med svenskar och bor med en kompis.

Jag blev lovad saker de inte kunde hålla. Väldigt mycket bonus, men det fanns inte tillräckligt med kunder att ringa

Alfred Örtendahl

Bild: Marta Bartosiak

Först jobbade han för ett annat företag med ”reaktivering”, att ringa upp gamla kunder och få dem att börja spela igen.

– Jag blev lovad saker de inte kunde hålla. Väldigt mycket bonus, men det fanns inte tillräckligt med kunder att ringa. Vi gick hem tio på förmiddagen och då var lönen bara i form av provision.

Kvar på puben Black Gold Saloon leder Frölunda.

Robin Lindskog som lämnade svåra förhållanden hemma i Sverige och började om på ön är nöjd.

Trivs du på Malta?
– Till och från. Man är här och jobbar men jag skulle inte säga att jag trivs jättebra. Det värsta med landet är att det är så sjukt korrupt.

Vintrarna är kalla, husen dåligt isolerade. Boende lätt att hitta, men hyrorna höga. Man lär känna nya, men de flyttar ofta hem efter några månader.

– Det är lite jobbigt så jag har börjat söka mig till dem som stannar kvar länge.

Malta

Runt 460 000 personer bor på Malta. Omkring 44 500 utländska medborgare jobbade i landet i slutet av 2017. De flesta kom från ett annat EU-land. Ungefär 1 300 var svenskar.

Enligt dem som Arbetet pratat med på plats är löneläget ungefär så här:

• Jobb i kundtjänst och support: mellan 1 300 och 2 000 euro i månaden före skatt (14 000–21 500 kronor).

• Mer ansvar eller mellanchefsnivå: mellan 3 000 och 5 000 euro (32 000–53 500 kronor).

Några som Arbetet pratat med betalar ungefär samma skatt som hemma, eftersom anställda även betalar sociala avgifter. Andra säger att de betalar något mindre.

Cirka 60 procent av de anställda på Malta täcks av kollektivavtal, enligt Josef Bugeja, generalsekreterare General Workers Union på Malta. Men han känner bara till ett spelbolag med avtal. På Malta förhandlas kollektivavtal med varje arbetsgivare, inte branschvis som i Sverige.

Källor: Jobsplus Malta, Arbetsförmedlingen.