Jag anar ett skifte. På ena sidan står de som kastar sig över all ny teknik. På andra sidan de som blir allt mer avvaktande.

Däremellan finns IT-anställda som påskyndar utvecklingen med sina idéer, men aldrig låter sina barn sitta framför skärmar.

Intelligenta kylskåp med kameror, smarta dammsugare och högtalare som personliga assistenter låter ju superbra. Om de går att lita på. För visar det sig att du på kuppen blir avlyssnad i ditt hem känns det genast rejält otrevligt.

Som när nyhetsbyrån Bloomberg avslöjade att Amazon har tusentals anställda runt om i världen som lyssnar på privata samtal för att utveckla mjukvaran till bolagets högtalare Echo och dess virtuella assistent Alexa.

Jag skulle må illa av nyheten att någon hört mig i mitt vardagsrum.

Kina har banat väg mot det ”perfekta” övervakningssamhället. Invånare övervakas dygnet runt med kameror med avancerad teknik för igenkänning av ansikten. Om de uppför sig laglydigt, konsumerar bra prylar, och interagerar med ”rätt” människor ges de bättre förmåner.

Personer som får låg ranking har svårare att ta lån, teckna försäkringar och få bidrag.

Det är med stolthet vi skryter om swish och bank-id till omvärlden.

Även om Europa inte är i närheten av Kinas system anas en liknande utveckling. Kreditupplysningsbolag har länge haft tillgång till våra konsumtionsmönster och finansiella historik.

Men i Sverige, liksom andra länder, finns numera också försäkringsbolag som genom en app ger dig en bättre premie om du motionerar och kör försiktigt.

Appföretag som Uber och Foodora kan enkelt se var anställda befinner sig under arbetsdagen. Något positivt om man ser till säkerhetsperspektivet, men också ökad kontroll.

När allt mer styrs från våra telefoner hämmas privatlivet. Företag och stater kan enkelt manövrera våra beteenden.

I Sverige har alla innovationer hittills omfamnats och det är med stolthet vi skryter om swish och bank-id till omvärlden.

Så också jag.

För övervakningssamhället är väl inget hot, tänker jag under en middag i Colombia, medan jag hör mig själv säga: ”I Sverige har vi nästan inga kontanter längre och det är så skönt.”

Svaret: ”Ni är galna. Litar ni så blint på banker, kreditkortsbolag och politiker?”