Får fler sjukpenning efter förändringar på Försäkringskassan?
Regeringen har utsett ny generaldirektör för Försäkringskassan och slopat målet om högst nio sjukpenningdagar per person och år. Arbetet förklarar varför.
1.Varför slopas niodagarsmålet?
Regeringen formulerade niodagarsmålet hösten 2015. Försäkringskassan skulle ”verka för” att det genomsnittliga antalet dagar med sjukpenning per person och år pressades ner till 9,0 senast i december 2020.
En ny generaldirektör, Ann-Marie Begler, skulle leda Försäkringskassan mot det nya målet. ”En modig ledare som inte backar för tuffa utmaningar”, sa socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) vid utnämningen.
Men niodagarsmålet fick kritik redan från början, inte minst från fackförbundet ST, som organiserar handläggarna vid Försäkringskassan. Hur sjuka människor är kan bara sjukvården påverka, sa facket.
Och kanske arbetsgivarna, som råder över arbetsmiljön. Försäkringskassan ska bara betala ut rätt ersättning till dem som är för sjuka för att arbeta, och samordna ansträngningarna för att få dem tillbaka i arbete.
2016 vände sjuktalen nedåt. Försäkringskassan lämnade täta rapporter som visade att niodagarsmålet låg inom räckhåll.
Samtidigt växte kritiken mot att sjuka personer nekades sjukpenning. Andelen sjuka som fick sin sjukpenning indragen flerdubblades, från 1,2 procent 2014 till 5,8 procent 2017.
Annika Strandhäll förnekade att regeringens niodagarsmål skulle göra Försäkringskassans bedömningar strängare. Men i praktiken var det just vad som skedde, enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen.
När regeringen nu slopar målet är LO-utredaren Kjell Raito nöjd: ”Regeringen verkar ha lyssnat på vår kritik”.
2.Varför utses ny generaldirektör?
Det korta svaret är att Nils Öbergs föregångare Maria Hemström-Hemmingsson har varit tillförordnad generaldirektör för Försäkringskassan.
Även om personalen har varit nöjd med henne och ST gärna hade sett att hon blivit kvar var det alltså väntat att någon annan skulle få jobbet.
Till den lite större bilden hör att regeringen sparkade Ann-Marie Begler den 27 april 2018. Trots att Annika Strandhäll lovordade hennes ledarskap.
Och trots att sjuktalen hade sjunkit, precis som regeringen ville.
Riksdagens konstitutionsutskott försöker nu få klarhet i varför Begler fick gå. Själv hävdar hon att skälen var politiska: Inför valet ville regeringen distansera sig från kritiken mot Försäkringskassan.
Till bilden hör också att Socialdemokraterna kritiserade alliansregeringen för hur den skärpte villkoren för sjukpenning och sjukersättning 2008.
Vid regeringsskiftet 2014 fanns därför en förväntan om att sjukförsäkringen skulle göras om. Men den rödgröna regeringen har i stora drag låtit alliansens regelverk vara kvar.
3.Får fler sjukpenning nu?
Villkoren för ersättning har inte ändrats. Så det borde inte bli lättare att få sjukpenning.
Men i praktiken har handläggarna vid Försäkringskassan ett visst utrymme för egna bedömningar. Det gör att nya politiska signaler kan få genomslag.
Så blev det 2012, när regeringen lade fokus på att öka allmänhetens förtroende för Försäkringskassan.
Under en ny generaldirektör gick handläggarna in för att stödja och hjälpa de sjuka, medan kontrollen av arbetsförmågan tonades ner.
Hösten 2015, efter fem år av stigande sjuktal, lades alltså rodret om på nytt, med ett siffersatt mål för sjukfrånvaron. Försäkringskassan började pröva rätten till sjukpenning mer nitiskt.
Nu förändras Försäkringskassans uppdrag igen, också denna gång kombinerat med byte av generaldirektör. Historien talar för att det får betydelse för hur många som får sjukpenning. Och att vi får höra mer kritik mot ryckig politisk styrning.
