Arbetskonflikter i Kina förenar aktivister
I Kina har aktivister, studenter och marxister slutit upp bakom arbetare. Detta gör myndigheterna nervösa och fler gripanden har gjorts sedan förra sommaren.
För att hedra den kinesiska ledaren Mao Zedong genomförs en flaggceremoni på torget Tiananmen under Kommunistpartiets avslutande dag på sin kongress i mars 2019.
När Arbetet Global via Facebook når Zheng Churan i Kina är hon mycket orolig.
Hennes make, aktivisten Wei Zhili, greps av polis den 20 mars, utan information vare sig om när han kommer släppas eller åtalas.
– Polisen berättade bara för oss [familjemedlemmar] att Wei är misstänkt för att ha ”ställt till med problem”. Men när hans far frågade specifikt om orsaken för gripandet, sade polisen att det var en hemlighet.
Zheng Churan berättar att polisen endast lät pappan veta att sonen hade ”hjärntvättats” och utnyttjats för att för att organisera arbetare, och därför skulle polisen föra iväg honom för ”utbildning”.
Gripandet är sannolikt kopplat till Xinshengdai (Ny generation), den hemsida genom vilken Wei verkade för att uppmärksamma migrantarbetares arbetsvillkor. En av hans två kollegor greps nämligen samma dag, och den andre något tidigare.
Xinshengdai fokuserade bland annat på arbetare som drabbats av pneumokonios – dammlunga – som får lungorna att hårdna på grund av inandning av damm från sten eller kol.
I november hjälpte Wei också hundratals arbetare från inlandsprovinsen Hunan att kräva kompensation från sina arbetsgivare i södra Kina efter att de drabbats av sjukdomen.
Enligt Love Save Pneumoconiosis, en NGO som är baserad i Peking, lider sex miljoner migrantarbetare i Kina av dammlunga. Då de sällan har ordentliga arbetskontrakt går de ofta miste om rimlig kompensation för sina skador.
Kinesiska myndigheter har indirekt assisterat företagen i denna konflikt, bland annat genom instruktioner till statliga medier att inte rapportera om migrantarbetare med dammlunga.
Zheng Churan är själv en namnkunnig feministiskt aktivist, som greps av polis 2015 på grund av sin aktivism. Hon menar att myndigheterna alltid har varit strikta i sin kontroll över arbetaraktivister, men understryker att läget verkar vara särskilt spänt sedan den så kallade Jasic-incidenten förra sommaren.
Jasic-konflikten rullades upp när arbetare från industriföretaget Jasic i sydkinesiska Shenzhen efter obetald övertid, böter och allmänt dåliga arbetsförhållanden försökte organisera sig fackligt på egen hand.
I slutet av juli arresterades 14 av företagets arbetare. Det ledde i sin tur till ett upprop i Peking där dussintals studenter krävde att de skulle släppas.
I stället greps flera studenter och aktivister i polisräder. Situationen fick cirka 80 personer att protestera utanför en polisstation i Shenzhen. Demonstrationerna organiserades i marxistiska och vänsterradikala forum på internet.
Många av deltagarna var före detta statligt anställda eller partikadrer, som bland annat med porträtt av Mao Zedong visade sitt stöd för Jasics arbetare.
Detta hjälpte dock föga. Över 40 arbetare och studentaktivister som gripits med anledning av Jasic-incidenten är enligt Human Rights Watch frihetsberövade än i dag.
Detta hindrade dock inte över 100 arbetare från provinsen Hunan att försöka ta sig till Shenzhen för att stödja Wei Zhili efter att gripandet av honom blev känt.
Men de stoppades av polis redan på tågstationen, då myndigheterna genom övervakning av sociala medier har noggrann koll på vad som planeras.
Geoff Crothall, informationsdirektör på China Labour Bulletin, menar att dispyten i Jasic gjorde myndigheterna särskilt nervösa då den förde samman arbetare med studenter vid några av landets främsta universitet samt grupper av äldre maoister.
– Kombinationen av dessa grupper upplevs som ett potentiellt hot mot partiets legitimitet, särskilt i en tid av ekonomiska utmaningar och ökande social ojämlikhet, säger Crothall till Arbetet Global.
Han tillägger att myndigheterna i vanlig ordning svarat med att slå ned på dessa grupper snarare än att arbeta för att lösa problemen som de gav uttryck för.
Efter att en advokat tillåtits besöka Wei Zhili i häktet lät han veta att Wei ska åtalas för ”huliganism” snarare än den något lättare gummilagen att ”ställa till med problem” som hans kollegor ska ställas till svars för. Weis huvud var rakat och han tvingas sova på golvet, berättade advokaten.
– Min make har just haft magsår och jag är särskilt orolig för att hans hälsa ska ta skada om han inte får anpassad diet, säger Zheng Churan.
Hon är även orolig för att ett ”erkännande” ska torteras fram från Wei. Också Amnesty International har framhållit risken för att Wei ska utsättas för tortyr.
Strax före påsk skulle Wei Zhili ha träffat sin advokat på nytt men fick inte tillåtelse från häktet.
Jojje Olsson/ frilansjournalist
