Vägen till jämställdhet går via domstolen
Det argentinska damfotbollslandslaget spelar nu sitt första VM med lön. I Argentina är domstolarna just nu vägen framåt för jämställdhet i arbetslivet, skriver Kinga Sandén.
För första gången någonsin får de argentinska VM-kvinnorna lön för att spela. Men vägen dit har varit lång.
Fotbollsspelaren Macarena Sanchez har drivit en kampanj för att kvinnliga spelare ska få bli proffs precis som männen.
Trots att fotbollen var deras heltidsjobb hade de varken lön eller försäkringar och måste själva skramla till spelarbussar.
I januari petades hon efter sju år från sin klubb.
Hon svarade med en stämningsansökan mot klubben som hon hävdade hade utnyttjat henne i en dold anställning. För det blev hon mordhotad, men skapade också eko i medier världen över.
Den 16 mars kom resultatet: Argentinska fotbollsförbundet fördelar öronmärkta pengar till klubbarna som ska gå till löner åt åtta kvinnliga spelare per klubb i högsta divisionen.
Macarena Sanchez kommentar var:
– Det här är en början. Vi måste fortsätta ställa krav. Till er som har tigit, nu ser ni hur viktigt det är att höja rösten.
Men även inom andra områden har det skett framsteg. Tidigare fick inte kvinnor bli lokförare.
– Det finns lokförare som är med om mer än trettio dödsolyckor och det orsakar posttraumatisk stress. Om en gravid tjej kör på någon, hur påverkas hon?
Så kommenterade Horacio Caminos från lokförarfacket kraven på att sluta diskriminera kvinnor, som han menade skulle vara känsligare än män för synen av döda kroppar på spåret.
Han hänvisade till avtalet mellan facket och statens tågbolag från 1887 där det också står att lokförare ska vara söner till järnvägsarbetare.
Han fick svar av tågmästaren Mirna Martinez:
– Vid varje kollision är min uppgift att gå först av tåget för att ta reda på vad som hänt, så jag tror jag kan hantera det, sa hon.
Efter flera års strid och ett DO-utlåtande förlikades parterna 2015.
Då fanns det redan kvinnliga kassörskor, städerskor, några konduktörer och signalister. Men kvinnorna hade varit utestängda från jobben med bäst lön och villkor, efter bara en gymnasieexamen plus internutbildning.
Kvinnor med motsvarande utbildningsnivå är hänvisade till städning eller omsorg – tyngre, sämre betalda och ofta svarta jobb.
Bussföraren Erica Borda fick sparken efter en sjukskrivning år 2010.
Hon sökte jobb på andra bussbolag, men fick svaret ”vi anställer inte kvinnor”. Tre bolag dömdes i Arbetsdomstolen för könsdiskriminering.
Nu upprättar arbetsministeriet en aspirantlista för kvinnor. Därifrån tvingas bussbolagen anställa tills de når 30 procent.
– Jag skulle rekommendera jobbet till vilken kvinna som helst, säger Erika Borde till tv-kanalen TN.
* Texten har uppdaterats sedan första publiceringen.
