Länder får goda råd om plattformsjobb
Framtidens arbetsliv är redan här och den nationella lagstiftningen har hamnat på efterkälken. En ny rapport från OECD ger stater vägledning i att hantera plattformsjobb.
Bu för gig-ekonomin. Brittiska plattformsanställda protesterar i oktober 2018.
2009 grundades Uber i amerikanska San Francisco.
Affärsmodellen beskrevs som revolutionerande. Via en app kopplades förare och kunder ihop direkt.
Många förutspådde mellanhändernas död, med högre ersättning åt förarna och lägre priser åt kunderna som följd.
Tio år senare är plattformsarbetet spritt över världen.
Det går att beställa mat, boka boende eller få soporna körda till tippen via olika plattformstjänster.
Men någon demokratisering av arbetslivet blev det inte tal om. I stället förknippas plattformsföretagen i dag med social dumpning, osäkra anställningar och skatteflykt.
En ny rapport från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD illustrerar förändringen.
Utgångspunkten är att plattformsjobben är en utmaning, och att nationell lagstiftning hamnat på efterkälken när den teknologiska utvecklingen gett upphov till nya anställningsformer.
44 arbetsmarknadsdepartement eller motsvarande inom OECD- och G20-länderna samt EU tillfrågades om hur de hanterat plattformsjobben och vilka åtgärder som haft effekt. Utifrån svaren har OECD satt samman ett antal rekommendationer.
Sverige lyfter i sitt enkätsvar fram den pågående utredningen om hur arbetslöshetsförsäkringen ska kunna reformeras för att omfatta personer med otrygga anställningar. Och OECD instämmer i att modernisering av socialförsäkringar är ett steg i rätt riktning:
”Trygghetssystemen bör granskas och om nödvändigt reformeras för att förbättra tillgången för arbetstagare i nya anställningsformer.”
Andra rekommendationer handlar om tuffare tag mot plattformsföretagen. Rapporten noterar att flera stater sett en ökad frekvens av falskt egenföretagande i app-ekonomins spår.
”Länder bör sträva efter att minimera incitamenten för förtag och arbetstagare att klassificera anställningsförhållanden som egenföretagande för att undvika skatter och sociala avgifter”, skriver OECD.
Men det finns också andra strategier för att komma åt trixandet med anställningsformer.
I Argentina har regeringen föreslagit en slags amnesti. Plattformsföretag som gör om informella anställningar till fasta jobb slipper böter för tidigare överträdelser och eventuella åtal läggs ner.
Detta är plattformsjobb
Plattformsjobb kallas ibland även app-jobb eller gig-jobb.
Det finns ingen enhetlig definition av plattformsjobb. Men Eurofound, EU:s expertmyndighet för social- och arbetsmarknadspolitik listar följande utmärkande drag:
- Avlönat arbete som organiseras genom plattformar online.
- Tre aktörer är involverade: plattformen, arbetstagaren och kunden.
- Arbetet är uppdragsbaserat.
- Tjänster tillhandahålls på begäran.
Källa: Eurofound
